Företag i fokus:

Det slår hårt – Barn ska inte leva i fattigdom

Pexls

Foto: Pexels.

Det slog mig hårt. I helgen skrevs en artikel kring barn som är utrikesfödda eller har föräldrarna som migrerat till Sverige, särskilt har man tittat på grupperna från Afghanistan, Somalia och Syrien som lever i fattigdom. Uppskattningsvis lever upp till 40% av barnfamiljer i Södertälje i fattigdom.

Dessa grupper som inte riktigt hunnit etablera sig i det svenska samhället. Kvinnor som inte gjort debut i arbetsmarknaden. Faktorerna är många, men titeln slog mig hårt. Barn, utrikesfödda barn, lever i fattigdom. Värst drabbad är de i Södertälje med 40 % av den folkgruppen som lever i misär. Vad är detta för något? Det ska inte finnas fattigdom i dagens Sverige, och allra minst i barnfamiljer, och för barn som är oskyldiga små liv som inte fattat beslutet om att födas in i en misär.

Visst kan jag förstå att man har olika förutsättningar i livet. Det vore naivt att tro annat. Men när ska vi använda de svenska resurserna till rätt saker. Till den svenska befolkningen, den vi har i Sverige. Den befolkning som försöker komma in i arbetsmarknaden, göra rätt från sig och tjäna staten, genom att bidra till näringslivet. Är det bara en fasad vi försöker upprätthålla inför omvärlden att vi ska hjälpa och tjäna andra, men vårt folk klarar sig. Så fel! Klart folket inte klarar sig utan rätt stöd och insatser. Barnfamiljer oavsett härkomst lider i dagens inflation. Där det inte bara är ”lyxlivet” som blivit dyrare utan förnödenheterna som mat, hygien, blöjor gått upp till skyhöga priser, så föräldrar som redan får en låg inkomst måste dividera huruvida de ska köpa ersättning till sitt barn eller göra eget hemma.

Jag syftar självfallet inte på de som spenderar sina pengar hej vilt, utan de som faktiskt räknar varje krona. Vrider och vänder på kronan för att se hur den ska räcka längre. ”Kanske om jag struntar i att byta en kissblöja, kanske jag inte behöver köpa ett nytt paket idag. Imorgon sjunker förhoppningsvis priset igen”. Men till det värsta uppvaknandet av alla är att priset inte har sjunkit, inte ens stannat upp, utan ökat från den ena dagen till den andra med flera procent.

Klart vi alla drabbas, men barnfamiljer är ändå beroende av att leva på vissa saker. De kan inte att inte köpa mat till sitt barn. Klart man kan strunta i burkmat, och göra eget hemma. Men till dess är det ett måste att faktiskt köpa ersättning.

Tänk på barnen om ni inte vill tänka på annat. Skänk en extra tanke till utrikesfödda barnfamiljer som idag är de värst drabbade i vårt svenska priviligierade samhälle som lever i fattigdom. Otroligt sorgligt.

Alegos EL

(Annonslänk)

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2023 13:45
Senast uppdaterad: 5 april 2023 13:45

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors