Företag i fokus:

Det slår hårt – Barn ska inte leva i fattigdom

Pexls

Foto: Pexels.

Det slog mig hårt. I helgen skrevs en artikel kring barn som är utrikesfödda eller har föräldrarna som migrerat till Sverige, särskilt har man tittat på grupperna från Afghanistan, Somalia och Syrien som lever i fattigdom. Uppskattningsvis lever upp till 40% av barnfamiljer i Södertälje i fattigdom.

Dessa grupper som inte riktigt hunnit etablera sig i det svenska samhället. Kvinnor som inte gjort debut i arbetsmarknaden. Faktorerna är många, men titeln slog mig hårt. Barn, utrikesfödda barn, lever i fattigdom. Värst drabbad är de i Södertälje med 40 % av den folkgruppen som lever i misär. Vad är detta för något? Det ska inte finnas fattigdom i dagens Sverige, och allra minst i barnfamiljer, och för barn som är oskyldiga små liv som inte fattat beslutet om att födas in i en misär.

Visst kan jag förstå att man har olika förutsättningar i livet. Det vore naivt att tro annat. Men när ska vi använda de svenska resurserna till rätt saker. Till den svenska befolkningen, den vi har i Sverige. Den befolkning som försöker komma in i arbetsmarknaden, göra rätt från sig och tjäna staten, genom att bidra till näringslivet. Är det bara en fasad vi försöker upprätthålla inför omvärlden att vi ska hjälpa och tjäna andra, men vårt folk klarar sig. Så fel! Klart folket inte klarar sig utan rätt stöd och insatser. Barnfamiljer oavsett härkomst lider i dagens inflation. Där det inte bara är ”lyxlivet” som blivit dyrare utan förnödenheterna som mat, hygien, blöjor gått upp till skyhöga priser, så föräldrar som redan får en låg inkomst måste dividera huruvida de ska köpa ersättning till sitt barn eller göra eget hemma.

Jag syftar självfallet inte på de som spenderar sina pengar hej vilt, utan de som faktiskt räknar varje krona. Vrider och vänder på kronan för att se hur den ska räcka längre. ”Kanske om jag struntar i att byta en kissblöja, kanske jag inte behöver köpa ett nytt paket idag. Imorgon sjunker förhoppningsvis priset igen”. Men till det värsta uppvaknandet av alla är att priset inte har sjunkit, inte ens stannat upp, utan ökat från den ena dagen till den andra med flera procent.

Klart vi alla drabbas, men barnfamiljer är ändå beroende av att leva på vissa saker. De kan inte att inte köpa mat till sitt barn. Klart man kan strunta i burkmat, och göra eget hemma. Men till dess är det ett måste att faktiskt köpa ersättning.

Tänk på barnen om ni inte vill tänka på annat. Skänk en extra tanke till utrikesfödda barnfamiljer som idag är de värst drabbade i vårt svenska priviligierade samhälle som lever i fattigdom. Otroligt sorgligt.

Alegos EL

(Annonslänk)

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2023 13:45
Senast uppdaterad: 5 april 2023 13:45

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors