Företag i fokus:

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

cc

Foto: Creative Commons.

Det finns drygt 63 000 ensamstående pappor i Sverige enligt en färsk rapport från statistikmyndigheten, SCB.

Men i Nykvarn och Södertälje är andelen bland de lägsta i hela i Stockholms län baserat på siffror från föregående år, 2021.

 – Av alla barnfamiljer i Sverige så är det fem procent som är familjer med en ensamstående pappa i Sverige 2021, säger Anna Nyman, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt rapporten har andelen barnfamiljer med barn under 18 år och en ensamstående pappa ökat från 4,3 procent till 5,2 procent mellan 2014 och 2021.

Högst andelen ensamstående pappor, med barn mellan 0-17 år, finns i Storfors kommun, totalt nio procent. I Nykvarn och Södertälje, som ligger bland länets lägsta, ligger antalet på cirka 4,5 procent.

Statistiken från SCB utgår från folkbokföringen. Det innebär att barn som är skrivna hos en förälder, i praktiken kan bo växelvis hos båda föräldrarna.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 09:07

Allt vanligare med högre utbildning hos utrikesfödda

pexels-lil-artsy-1925536 (1)

Foto: Pexels.

Det är allt vanligare bland utrikesfödda att högutbilda sig än hos inrikesfödda. Södertälje är en av de kommuner som ökat procentuellt sedan millennieskiftet.

Det framgår i ny rapport från Statistikmyndigheten, SCB, som har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Sedan år 2000 har befolkningens utbildningsnivå stigit kraftigt, för såväl inrikes- som utrikesfödda personer i åldrarna 20–64 år för gymnasial nivå. Men när det gäller högre utbildningar är det att vanligare bland utrikesfödda, som är folkbokförda i Sverige, i landets kommuner

(Annonslänk)

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det vanligare i Sveriges samtliga 290 kommuner, att ha minst en gymnasieutbildning bland inrikesfödda. Men inte när det gäller högre utbildningar – här är det vanligare bland utrikesfödda.

Södertälje är en av de kommuner i landet som det ökat mest senaste 20 åren. Här har andelen totalt ökat med 12,8 procent sedan år 2000.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 08:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors