Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Semifinal i Södertälje – 10 projekt vidare till final

Finalistbild

Finalisterna under semifinalen på Södertälje Science Park.

Den 7 mars hölls semifinalen i en stor tävling i Södertälje Science Park – Forsknings-SM, Utställningen Unga Forskare.

Unga Forskare är Sveriges största vetenskapsmässa och tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Totalt deltog 60 deltagare från olika delar av landet, vara 23 elever från Södertälje, där eleverna bland annat visade upp spännande projekt som självlandningssystem för modellraketer, genterapi för Alzheimer och hur Norrsken kan alstra energi.

– Semifinalen bjöd på många spännande projekt och fina presentationer. Projekten höll hög kvalité och eleverna hade förberett sig väl. Juryn hade ett roligt men svårt arbete att bedöma så många bra projektarbeten. Nu ser vi fram emot att få vara med och arrangera finalen om ett par veckor, säger juryns ordförande Mikael EK i ett pressmeddelande.

Av 40 projekt gick 10 vidare till final.

De som gick vidare till Sverigefinalen, som hålls i slutet av mars, tävlar om priser till ett värde av över 500 000 kronor och får representera Sveriges Unga Forskningslandslag. Bland de tio projekt som gick vidare fanns bland annat Elin Pernå från Europaskolan i Strängnäs, som presenterade hur en lampa drivs med polarsken. Hon tilldelades ”publikens pris”

Semifinalen hålls den 7 mars och finalen mellan den 27-30 mars, som visas i hybridformat med både digitala och fysiska inslag.

Läs även: – 23 elever från Södertälje deltar i semifinal på Science Park

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 mars 2023 11:51
Senast uppdaterad: 10 mars 2023 11:51

Chefspositioner i Södertälje kommun domineras av män

Södertälje kommun - FOTO.Alex Ataseven

Arkivbild

Enligt en färsk statistik från SCB har fler män än kvinnor chefspositioner i 9,5 av 10 kommuner, totalt i 275 kommuner. Södertälje kommun ligger lägst med minst kvinnor i chefspositioner.

– Det är en större andel män i chefspositioner. Störst är den i Södertälje, 63 procent, lägst i Uppsala och Gävle, där andelen män är 54 procent, säger Linn Eriksson.

Sorsele har högst andel kvinnliga chefer, medan Markaryd har högst övervikt av manliga chefer. Endast elva kommuner har fler kvinnor än män som chefer, medan fyra kommuner har en jämn könsfördelning. Bland de 20 största kommunerna i Sverige ligger de flesta kommuner i spannet 60–40 procent för könsfördelningen i chefspositioner.

Södertälje ligger lägst med 37 procent kvinnor och 63 procent män i chefspositioner.

Enligt SCB visar detta en fortsatt obalans i Sverige där män fortfarande dominerar i chefspositioner. Trots många försök till jämställdhetsarbete och politiska satsningar på ökad jämställdhet har förändringen varit långsam.

Denna obalans kan påverka både möjligheterna för kvinnor att avancera i karriären och möjligheterna för företagen att dra nytta av en diversifierad arbetsstyrka. Det behövs fortsatta åtgärder och politiska initiativ för att förbättra situationen och öka könsjämlikheten på alla nivåer.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 9 mars 2023 21:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors