Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Här är läget på elmarknaden – ”Lägre konsumtion”

El eluttag

Arkivbild

Lägre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större import än export under tre timmar. Nyhetssajten Newsworthys har sammanställt en månadsrapport för januari om elmarknaden i Södertälje.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Elpriserna sjönk i Södertälje i januari.

Efter rekordnoteringen i december sjönk spotpriset– alltså priset som elbolagen köper in elen för – i elområde 3 som Södertälje tillhör. Månadspriset i januari var 93 öre per kilowattimme, vilket är 176 öre billigare än i december.

Graf: Newsworthy

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i januari i Södertälje inträffade mellan klockan 9 och 10 den 23 januari, då kostade en kilowattimme 292 öre. Som lägst var priset i området 0 öre. 

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Graf: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2023 12:46
Senast uppdaterad: 1 februari 2023 12:46

Skotten trängde igenom dörren – Kopplas till konfliktmiljön

22C6C303-791D-413F-848A-F2511D174A41

Foto: Alexander Isa

Våldsvågen och konflikterna i de gängrelaterade miljöerna fortsätter. På drygt en vecka har det inträffat två skjutningar i Södertälje – bägge mot lägenhetsdörrar.

Onsdagen den 25 januari avlossades skott mot en lägenhetsdörr vid Astrabacken och enligt uppgifter ska gärningsmannen ha skjutit mot fel dörr. Den tilltänkta måltavlan var, enligt källor, en av Sveriges mest kända rappartister – som går under pseudonym.

Natten mot onsdag den 1 februari – en vecka senare – beskjuts ännu en lägenhetsdörr. Denna gång på Storgatan. Bara ett stenkast från platsen där den senaste skjutningen inträffade.

Polisen på plats efter att lägenhetsdörr beskjutits med flera skott. Foto: Alexander Isa

Strax efter midnatt, klockan 01:46, får polisen det första larmet. Det är boende på adressen som larmar om att någon skjutit mot en lägenhet. Polisen rycker snabbt ut till platsen och upptäcker flera skotthål. Gärningspersonen har använt ett sådant kraftigt vapen att skotten trängt igenom dörren, men ingen person kom till skada.

Enligt Telgenytts uppgifter befann sig polisen vid platsen bara dagar innan nattens skjutning. Enligt en uppgiftslämnare framkom det att polisen sökte igenom flerfamiljshuset vid Storgatan och ska ha bland annat kontrollerat förvaringsutrymmen. Två dagar senare inträffade skjutningen mot lägenhetsdörren vid samma adress. Om insatsen för två dagar sedan har en koppling till nattens skjutning kan polisen i nuläget inte bekräfta, men menar att händelsen kopplas till konfliktmiljön i Stockholm.

– Däremot misstänker vi att skjutningen har att göra med det som har skett den senaste tiden. Det här är ingen isolerad händelse, säger Daniel Wikhdal på polisen till Telgenytt.

Skjutning mot lägenhetsdörr i Södertälje, onsdag 25 januari. Foto: Alexander Isa

Den 21 januari detonerade en kraftig bomb i Kista och skadade en kontorsfastighet. En 23-åring från Södertälje häktades misstänkt inblandning. 8 dagar senare, den 29 januari inträffade en sprängning i ett bostadsområde Upplands Väsby. Även den gången greps en 25-åring man, skriven i Södertälje.

Detonationen i Upplands Väsby, ska enligt uppgifter ha kopplingar till den så kallade ”Kurdiske räven” som anses vara en av huvudpersonerna som är drivande i den våldsvåg som pågår.

Kurdiske räven, en 36-åring man, ska enligt uppgifter flytt till Turkiet där han tros fortsätta med brottsaktiviteten och kopplas till flera våldsdåd i Stockholm. Han misstänks vara en av landets största narkotikahandlare efter att myndigheter knäckt sig in i Encrochat. Han är sedan tidigare häktad i sin frånvaro.

Orsaken till nattens skjutning mot lägenhetsdörren vid Storgatan i Södertälje är i nuläget oklart. Polisens har inlett en förundersökning och rubricerar ärendet som försök till mord och grovt vapenbrott.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2023 08:15
Senast uppdaterad: 11 april 2023 19:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors