Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

10 miljarder kronor i elstöd till landets hushåll

Eluttag

Arkivbild.

Den 9 januari fick Svenska kraftnät uppdrag av regeringen att utforma ett förslag att stödja hushåll i hela landet för elkostnader under november och december 2022. Idag lämnades ansökan till Energimarknadsinspektionen som innebär 10 miljarder i elstöd till landets hushåll.

Svenska Kraftnät meddelar att alla hushåll med eget elnätsavtal kommer att erhålla kontantstöd som kompenserar för höga elpriser under november och december 2022. Stödets storlek beror på förbrukad elmängd och var i landet förbrukningen skett.

80% av den förbrukade elen kommer att ersättas – utan ett tak.

– I enlighet med uppdraget från regeringen utgår även denna modell för elstöd från ett genomsnittligt elpris på dagen före-marknaden i respektive elområde minus ett referenspris på 75 öre per kWh. Det innebär att hushåll i elområde 1 och 2 får 90 öre per förbrukad kWh; i elområde 3, 126 öre och i elområde 4, 129 öre, säger Malin Stridh, avdelningschef Elmarknad, Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Regeringen hade önskat ett tak för stora elkonsumenter, men det har inte blivit möjligt på grund av kort tidsram och tekniska svårigheter. Svenska Kraftnät har ansökt om att få använda högst 10 miljarder kronor för ytterligare ett elstöd och för att täcka administrationens kostnader.

Vidare framgår det att hushållet, en fysisk person, måste ha ett eget elnätsavtal den 31 december 2022 för att vara berättigad stödet.

Förslaget om elstöd, som är framtagen av Svenska kraftnät och försäkringskassan på uppdrag av regeringen, måste först godkännas av Energimarknadsinspektionen innan utbetalningar av elstödet möjliggörs.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 januari 2023 18:30
Senast uppdaterad: 30 januari 2023 16:37

Södertäljebo misstänkts för bombdåd i Upplands Väsby

polis

Arkivbild

Tidigt på söndagsmorgonen detonerade en kraftig bomb i ett bostadsområde Upplands Väsby. Nu framkommer det uppgifter om att en 25-åring man från Södertälje har gripits.

Efter midnatt, natten mot söndag, inträffade två explosioner kort efter varandra. Klockan 02.17 explodera en bomb vid en port till ett flerfamiljshus i Upplands-Bro. Knappt två timmar senare, klockan 03:58, inträffade ännu en explosion – den gången i Upplands Väsby.

Bägge portarna fick omfattande skador, men ingen person ska ha kommit till skada. Polisens bombtekniker befann sig under söndagen på platserna och inledde förundersökningar om allmänfarlig ödeläggelse. Men vid 12-tiden på söndagen uppgav polisen att en man gripits och är skäligen misstänkt för sprängningen i Upplands Väsby.

”Det utredningsarbete som har gjorts i förundersökningen har lett till fram att en man i 25 års åldern greps misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse. Han är efter beslut av åklagare anhållen skäligen misstänkt för brottet.”, skriver polisen på sin hemsida.

Den gripne ska, enligt LT, var skriven i Södertälje och vara känd av polisen sedan tidigare samt ha kopplingar till den drogrelaterade miljön. För drygt ett år sedan hittade polisen sprängdeg och sprängpatroner som han förvarade i sin garderob. Enligt tidningen greps han efter att han själv uppmanat sin mamma att ringa polisen och berätta att han hade en bomb förvarat i en påse i garderoben

Gripandet blir den andra på kort tid som en Södertäljebo grips för inblandning i sprängningar i Stockholmsområdet. En 23-åring från Södertälje häktades lördagen den 21 februari för inblandning när en kraftig bomb detonerade i ett kontorsområde i Kista.

Skjutning mot lägenhetsdörr i Södertälje, onsdag 25 januari.

Den senaste två detonationerna, i Upplands-Bro och Upplands Väsby, ska enligt SVTs uppgifter ha kopplingar till den så kallade ”Kurdiske räven” som anses vara en av huvudpersonerna.

Kurdiske räven, en 36-åring man, ska enligt uppgifter flytt till Turkiet där han fortsätter med brottsaktiviteten och kopplas till flera våldsdåd i Stockholm. Han misstänks vara en av landets största narkotikahandlare efter att myndigheter knäckt sig in i Encrochat. Han är sedan tidigare häktad i sin frånvaro.

Föregående vecka avlossades skott mot en lägenhetsdörr i centrala Södertälje som tros röra samma konflikten som pågår i Stockholm. Enligt uppgifter var den tilltänkta måltavlan en annan adress där en av Sveriges mest kända rappartister, som går under pseudonym, är skriven.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 januari 2023 16:17
Senast uppdaterad: 30 januari 2023 16:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors