Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

cc

Foto: Creative Commons.

Det finns drygt 63 000 ensamstående pappor i Sverige enligt en färsk rapport från statistikmyndigheten, SCB.

Men i Nykvarn och Södertälje är andelen bland de lägsta i hela i Stockholms län baserat på siffror från föregående år, 2021.

 – Av alla barnfamiljer i Sverige så är det fem procent som är familjer med en ensamstående pappa i Sverige 2021, säger Anna Nyman, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt rapporten har andelen barnfamiljer med barn under 18 år och en ensamstående pappa ökat från 4,3 procent till 5,2 procent mellan 2014 och 2021.

Högst andelen ensamstående pappor, med barn mellan 0-17 år, finns i Storfors kommun, totalt nio procent. I Nykvarn och Södertälje, som ligger bland länets lägsta, ligger antalet på cirka 4,5 procent.

Statistiken från SCB utgår från folkbokföringen. Det innebär att barn som är skrivna hos en förälder, i praktiken kan bo växelvis hos båda föräldrarna.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 09:07

Allt vanligare med högre utbildning hos utrikesfödda

pexels-lil-artsy-1925536 (1)

Foto: Pexels.

Det är allt vanligare bland utrikesfödda att högutbilda sig än hos inrikesfödda. Södertälje är en av de kommuner som ökat procentuellt sedan millennieskiftet.

Det framgår i ny rapport från Statistikmyndigheten, SCB, som har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Sedan år 2000 har befolkningens utbildningsnivå stigit kraftigt, för såväl inrikes- som utrikesfödda personer i åldrarna 20–64 år för gymnasial nivå. Men när det gäller högre utbildningar är det att vanligare bland utrikesfödda, som är folkbokförda i Sverige, i landets kommuner

(Annonslänk)

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det vanligare i Sveriges samtliga 290 kommuner, att ha minst en gymnasieutbildning bland inrikesfödda. Men inte när det gäller högre utbildningar – här är det vanligare bland utrikesfödda.

Södertälje är en av de kommuner i landet som det ökat mest senaste 20 åren. Här har andelen totalt ökat med 12,8 procent sedan år 2000.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 08:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors