Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Egna varumärken tar en allt större plats i hyllorna

Ica livsmedel frukt

Arkivbild

Sedan Statistikmyndigheten, SCB, började följa livsmedelsförsäljningen i Sverige 2014, har livsmedelsjättarnas egna varor tagit en allt större plats i hyllorna.

På 17 år har matbutikerna egna varumärken ökat markant och blivit mer än tre gånger så stor enligt en ny sammanställning från SCB.

Egna varumärken säljer allt mer och spelar idag en allt viktigare roll i dagligvaruhandeln. 2004 utgjorde livsmedelskedjornas egna märkesvaror 8,5 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige.

– Under 2021 utgjorde kedjornas egna märkesvaror 27,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige. Andelen egna varumärken har alltså vuxit med nästan 19 procentenheter sedan 2004, vilket i det här fallet motsvarar en ökning med 221 procent, säger Daniel Wester, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det egna märkesvarorna, inom livsmedel och dryckesområdet för de fem dagligvarublocken: Hemköp, Eldorado, Godegården, Finax, Änglamark, Coop, X-tra, Spar, Willys, ICA, Favorit (Citygross), Budget (Citygross) och Garant (sedan 2012).

”Underlaget om egna märkesvaror bygger till stor del bygger på kedjornas egen information och uppgifterna bör därför betraktas med en viss försiktighet.”, skriver Statistikmyndigheten.

Läs även – Fem tips: Så sparar du pengar när matpriserna stiger

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 16:34
Senast uppdaterad: 4 november 2022 16:34

Michels halloweenprojekt tillbaka efter virala succén

Michel

Initiativtagaren Mattias Michel. Foto: Privat

Hans halloweenprojekt uppmärksammades stort och blev viral på 24 timmar förra året.

Under halloweenhelgen i år var succén med pumpalyktor tillbaka på nytt med HSB-föreningen och Mattias Michel i spetsen.

Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige med ursprung i USA. Den förmodligen mest använda symbolen för Halloween är pumpalyktan som HSB föreningen använde 2021 och blev viral under ett dygn.

Nu var det dags att väck liv i pumpalyktor på nytt i Västergård.

– Allt började ju med att vi ville göra något roligt för våra medlemmar, sen när det blev viralt så tänkte vi ju att det är klart att vi måste fortsätta med detta, säger initiativtagaren Mattias Michel till Telgenytt.

Foto: Privat

Här vill föreningen skapa en plats där grannar kan komma till, mötas och umgås i en trygg tillvaro och involverade 109 lägenheter. Men att halloweenprojektet skulle få besökte från Södertäljes alla fyra hörn – det förväntade man sig inte.

– Varje gång man tittar ut från fönstret så är det alltid någon där som står och tar kort på dem. Det har uppskattas av våra medlemmar och därför har vi valt att fortsätta med det, säger Michel.

Den plats som vanligtvis är av relativ händelsefattig plats under året har nu blivit ett återkommande inslag med pumpaddekorering och rusningstrafik i det annars lugna familjeområdet i Västergård.

Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 15:16
Senast uppdaterad: 4 november 2022 15:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors