Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Fler yrkesutbildningar – Så rustar Liberalerna för framtiden

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

En borgerlig arbetslinje behöver kompletteras med en liberal utbildningspolitik. Så kan Sverige och Södertälje gå stärkt ur den kommande lågkonjunkturen.

Utanförskapet bredde ut sig under Socialdemokraternas åtta år vid regeringsmakten. Sedan 2018 är utomeuropeiskt födda kvinnor den största gruppen långtidsarbetslösa. Stefan Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet – tvärtom har vi idag EU:s tredje högsta.

Situationen på svensk arbetsmarknad är paradoxal: det finns 364 000 personer utan arbete, samtidigt står 126 000 tjänster tomma. Idag upplever mer än dubbelt så många arbetsgivare inom restaurang, omsorg och i industrin att de har brist på arbetskraft jämfört med tio år sedan.

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje

Matchningsproblematiken härstammar ur en utbildningsskuld som den förra regeringen valde att ignorera. Med Liberalerna i regering blir det ändring på detta.

I årets budget prioriterar Liberalerna utbildning. Vi satsar på runt 20 000 fler utbildningsplatser i bristyrken. För vi vet att arbetslinjen är som bäst när den kombineras med en liberal utbildningslinje. 

Det här kommer leda till fler kan ta jobb som lokförare, kockar, VVS-montörer, undersköterskor och batteritekniker. Fler som tar hand om äldre, lagar mat till skolbarn och får tågen att komma i tid. Fler kommer få in lönen den 25:e varje månad, fler barn kommer se sina föräldrar gå till jobbet och färre kommer leva på bidrag.

En sund jobbpolitik behöver en stark utbildningspolitik.

Johan Pehrson,
Partiledare, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Mats Persson
Utbildningsminister (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L) Södertälje

Victor Zetterman,
andre vice ordförande i socilanämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Arbetslösheten i Södertälje faller mer än i andra kommuner

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Foto: AF

14 av 26 kommuner i Stockholms län såg en minskande arbetslöshet i augusti. Södertälje var en av de kommuner i länet där nedgången var störst.

Under augusti månad rapporterade Södertälje kommun en total arbetslöshet på 10,5 procent. Det är en minskning jämfört med samma tidpunkt i fjol (−0,7 procentenheter). Även i Stockholms län sjunker arbetslösheten något.

Sett till antalet personer betyder det att 5 471 av 52 105 invånare i åldern 16 till 65 år i Södertälje kommun var inskrivna som arbetssökande (221 färre än i augusti i fjol).

Det är 28:e månaden i följd som arbetslösheten i Södertälje är lägre än den var under samma tidpunkt året innan. Sedan april 2021 har arbetslösheten gått ner från 12,9 till 10,5 procent.

Södertälje är inte den enda kommunen i Stockholms län där arbetslösheten går nedåt. Vi ser just nu en nedgång i 14 av 26 kommuner. Störst är minskningen i Botkyrka, där arbetslösheten sjunker med 1,0 procentenheter. I tabellen längre ner ser du utvecklingen i samtliga kommuner i länet.

(Annonslänk)

Även om arbetslösheten i Södertälje alltså minskar, så ligger den fortfarande över snittet i hela Stockholms län (10,5 procent i kommunen, jämfört med 6,3 procent i hela länet). Södertälje har därmed även den högsta arbetslöshetsnivån i länet. Vaxholm har den lägsta (3,0 procent). För att Södertälje skulle komma ner i samma arbetslöshetsnivå som Vaxholm skulle 3 908 personer behöva sysselsättas.

I riket som helhet sjönk arbetslösheten i augusti jämfört med året innan (−0,2 procentenheter) och ligger nu på 6,4 procent. 223 av 290 kommuner har lägre arbetslöshet i dag än för ett år sedan.

Malmö är den kommun som har högst arbetslöshet just nu (12,3 procent) i landet som helhet, medan Kiruna har den lägsta (2,2 procent). Södertäljes arbetslöshet sticker ut som den femte högsta i hela landet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 september 2023 16:03
Senast uppdaterad: 17 september 2023 12:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors