Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Här är finalisterna som har nominerats till Wendelapriset

CF3FCE01-EABB-474A-9530-C15DE896E5FB

Foto: Alexander Isa

Wendelapriset, som delas ut för bästa socialreportage i svensk press eller i bokform, kommer att belöna en person med 25 000 kronor. Nu har Juryn för Wendelapriset 2023 valt ut elva bidrag som går vidare till finalen.

Bakom Wendelapriset står föreningen Wendelas Vänner i Södertälje, tillsammans med Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, som bildades 1983 för att rädda Wendela Hebbes sommarhus från rivning. Efter många års arbete kunde huset slutligen återinvigas på en ny tomt i centrala Södertälje.

Sedan sexton år tillbaka delar föreningen ut ”Wendelapriset” för bästa socialreportage i svensk press eller i bokform. Intresset för Wendelapriset har ökat de senaste åren, och i år mottogs hela 54 nomineringar från stora tidningar runt om i landet.

Nu har juryn för nominerat elva bidrag som går vidare till finalomgången. Priset på 25 000 kronor kommer att tilldelas en eller flera upphovspersoner, men vem årets vinnare blir kommer att utses av juryn i augusti. Priset kommer att överlämnas i Wendela Hebbes Hus i Södertälje den 10 september.

Här följer de nominerade reportagen och böckerna som kommer att delta i finalomgången:

  • Uppsala Nya Tidning (Elin Sandow, staffan wolters): Reportage om en våldtäktsman
  • Göteborgs-Posten (Anette Holmqvist, Joel Arvidsson): Nya Fattig-Sverige
  • Kommunalarbetaren (Johan Erlandsson): Reportage från Biskopsgården
  • Helsingborgs Dagblad (Truls Nilsson, Jennie Lorentsson, Joakim Andersson Lee, Björn Lilja): Skilda världar
  • HD-Sydsvenskan (Katarina Melvinger, Micaela Landelius, Vendela Källmark): Mäns våld mot kvinnor
  • Expressen (Helena Trus): Somaliska kvinnor i Göteborgs förorter
  • Lisa Bjurvald: Slava Ukraini (bok)
  • Åsa Erlandsson: Drottninggatan (bok)
  • Tidningen Faktum (Malin Clausson, Lisa Thanner): Liv och död på Panzisjukhuset
  • Byggnadsarbetaren (Johan Fyrk): Jakten på en säng
  • Dagens Nyheter (Åsa Erlandsson): Malmvägen

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 augusti 2023 12:38
Senast uppdaterad: 2 augusti 2023 12:38

Gata i centrum asfalteras om – Boende varnas för oväsen

Vägarbete

Arkivbild. Alexander Isa

Kommunen har gett Byggföretaget NCC i uppdrag att asfaltera om Jovisgatan, vilket planeras att utföras under nattetid nästa vecka. Vägarbetet kommer att innebära oväsen i området under de två aktuella nätterna, meddelar kommunen.

I ett samarbete med kommunen har byggföretaget NCC fått i uppdrag att förbättra Jovisgatans vägförhållanden. Arbetet är planerat att äga rum under nattetid, mellan den 8:e och 10:e augusti.

Vägarbetet kommer att innefatta både fräsning och asfaltering av Jovisgatan för att säkerställa en hög standard på vägen.

”Vi kommer att rusta upp Jovisgatan. Vi vill informera om att detta kommer innebära oväsen i området under de två aktuella nätterna.”, skriver Södertälje kommun på sin hemsida.

Tydliga trafikskyltar om det pågående arbetet kommer att placeras ut längs vägen. För att underlätta och säkerställa arbetsprocessen kommer all parkering längs Jovisgatan att vara tillfälligt avstängd under när vägarbetet pågår.

Karta över det planerade asfalteringsarbetet på Jovisgatan. Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 augusti 2023 23:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors