Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Omsatte 413,5 miljoner kronor – Går nu i konkurs

avtal Pxhere

Foto: Pxhere.

Under den senaste månaden rapporterades det fler konkurser än vanligt i Stockholms län enligt ny statistik från UC. Det största företaget som går omkull är ett Södertäljeföretag som omsatte över 400 miljoner år 2020.

Under december månad gick 235 bolag i konkurs i Stockholms län. Det är fler än normalt för den här tiden på året sett till de senaste sju åren. I fjol noterades 174 konkurser under december.

Ser vi till hela landet brukar antalet konkurser följa ett tydligt säsongsmönster med en uppgångar på senvåren och -hösten och en tydlig dipp i slutet av sommaren.

Av de 235 bolag som gick i konkurs under december i Stockholms län hade 176 sitt säte i Stockholms kommun. I Nykvarn och Värmdö registrerades inga konkurser.

Sedan början av året har 2 282 företag gått i konkurs i Stockholms län. Det kan jämföras med 2 124 företag under motsvarande tid år 2021, en ökning med 7 procent.

Det största bolaget, sett till omsättning, var Magnifix AB med fem anställda och rapporterade en omsättning på 183,9 miljoner kronor, samt en vinst på 8,3 miljoner, i sitt bokslut år 2021. Året innan, 2020, omsatte bolaget 413,5 miljoner kronor och redovisade en vinst på 45,6 miljoner kronor.

Ett annat Södertäljeföretag som inledde i konkurs i december 2022 är Rgd Montage AB. Totalt omsatte bolaget 13,8 miljoner kronor 2021 och hade 20 anställda.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 14:35
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 15:24

Kritik mot Utbildningsnämnden – JO kräver svar

Sodertalje-kommun-scaled-1

Arkivbild

Justitieombudsmannen, JO, utreder Södertälje kommun efter en anmälan från en privatperson. Detta efter ha personen begärt att ta del av allmänna handlingar utan vidare framgång.

Det var under våren 2022 som en Södertäljebo mailade in till kommunen om att få insyn i ett ärende. När svar uteblev vände personen sig till JO där klagomål framfördes mot Utbildningsnämnden i Södertälje kommun.

När anmälan inkom till JO, den 11 oktober 2022, hade det passerat drygt ett halvår utan svar eller återkoppling.

”Det är anmärkningsvärt och samtidigt rätt oroväckande att det inte har hänt något i ärendet trots att den godtyckliga handläggningen av ärendet har kommunicerats både med Utbildningskontoret och Utbildningsnämnden.”, skriver anmälaren till Justitieombudsmannen.

Nu har JO beslutat att utreda och granska kritekn som framförts mot kommunen.

Justitieombudsmannen begär att Utbildningsnämnden yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 28 februari 2023.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors