Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Skriva typing dator

Foto: Pixnio

När jag nyligen skulle anteckna ett ord på ett papper blev jag osäker över stavelsen och var tvungen att googla upp det. Då slog det mig, jag har allt för länge arbetat med att skriva på datorn och förlitat mig på T9, den implementerande automatiska textkorrigeringen.

Jag ställer mig själv frågan; Hur utvecklar jag mina egna kunskapar som lärare i det svenska språket på allra bästa sätt. Och jag har kommit till slutsatsen att jag behöver återgå till den gamla skolan med klassiska redskap som verktyg. Papper, penna och suddgummi.

Men jag är inte ensam om att ha förlitat mig på teknologins makt. Allt fler elever i Sverige utesluter de klassiga redskapen och förlitar sig på teknologin. Det är vårt ansvar att bevara hederliga papper och penna som en viktig inlärning.

Enligt den svenska läroplanen ska elever kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande, informationsbearbetning, skapande, kommunikation samt lärande. Detta anser jag har föranlett till att elever nyttjar de digitala verktygen i klassrummen och på så vis förlitar sig, precis som jag, på den moderna teknologin. Förtroendet i stavelsen har överlämnats till teknologin där felstavningar korrigeras genom ett snabbt klick. Eleven besvärar sig inte för att se vad som felstavats, därmed uteblir en viktig kunskapsinlärning som läraren och eleven missar.

Jag menar inte att de digitala verktygen, som är ett fantastiskt redskap för utbildning på många plan, bör uteslutas. Däremot bedömer jag att eleverna behöver återgå, i vissa lektioner, till de klassiska redskapen där de skriver varje bokstav, ord och mening förhand. Genom att göra detta lär sig eleverna att se sina misstag och inte enbart genom en röd understrykning på datorn.

I en värld där teknologin tar över alltmer anser jag att Skolverket bör måna om de klassiska verktygen – papper, penna och suddgummi.

Paula Kass Elias,
lärarstudent

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Drömmen om att bli en mamma – Slutade i ofrivillig barnlöshet

2017-09-08-10-59-07-1100x733

Foto: Pixnio

Disney målar upp drömmen för flickor att hitta sig en prins, bli mamma och leva lyckligt i alla sina dagar.

Vad händer när den drömmen inte slår in, och varför finns det ingen sagofilm om hur flickor växer upp och blir kvinnor med karriär och goda förebilder? Mulan finns ju förvisso, även hon måste gå i en mans förklädnad för att accepteras.

Vem ser kvinnan som gjort allting rätt, följt drömmen om att hitta sin prins. Tittat på sin drömbild och skapat livet vidare på det, hus, bil och det lyckliga slutet. Gjort allt för att bli mamma, inte bara till ett barn, men för ett helt fotbollslag.

Drömmen hon hade som barn. Bara det att hon lever i ett förhållande med en man som är destruktiv, saknar spermier och misshandlar henne både fysiskt och psykiskt “Gud vill inte ge dig några barn säger han, du är inte värd det”. Det som lagen kallar för grov kvinnofridskränkning. Hon saknar stöd i sitt egna hem, saknar stöd av vården som slussar henne vidare och saknar stöd av staten som vill utreda hennes fall. Hennes fall…vad betyder det ens? Vadå för fall? Att hon lever i ett destruktivt förhållande, eller att hon inte kan få barn? Ska hon inte få bli mamma för att hon gifte sig med fel “prins”?  

För många människor är drömmen om att bli mamma det största som finns, och de gör allt i sin makt för att stilla sin längtan. För alla är den inte lika självklar, vissa blir gravida vid första försöket, så enkelt.

Men hon, den inte lika självklara ska behöva blotta sitt liv i det yttersta för att få behålla hoppet om att få bli mamma. Vem bestämmer den rätten? Sjukvården som bedömer om hon är lämplig som förälder? Vem? Om någon ruvar på svaret dela gärna med er och hjälp den kvinnan som ingen ser i hennes kamp för att bli förälder, få barn och bli någons mamma en dag.   

Inför varje läkarbesök så ökar hoppet om att äntligen få bli mamma. ”Snart så” tänker hon. Men egentligen är det dessa tider som tjuvar hennes hopp om att bli mamma. Kvinnan, eller ja, att bli mamma har ju ett bäst före datum. När kvinnan fyllt 40 år upphör all form av hjälp för att bli med barn. 40 år är då du är för gammal, för att bli förälder, enligt staten. Vem ska nu hjälpa den kvinna som sitter i sitt rum och gråter sig själv till sömns, kvinnan du gick förbi som betedde sig konstigt, kvinnan som är din chef för hon faktiskt valde att satsa på karriären innan hon skulle bli mamma.

För varje år som passerar inser hon att fotbollslaget blir mindre. Hon måste lämna det destruktiva för att fortsätta drömmen. Ensam.   

Helen Shabo

Detta är en Krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2022 19:39
Senast uppdaterad: 3 november 2022 19:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors