Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Hyresförhöjningar i Nykvarn efter avslutade förhandlingar

lagenhetsport.jpg_1800

Bild: Unsplash

AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen har enats om en hyresökning på 5,2 procent för 2024.

Efter intensiva förhandlingar har AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen kommit till en överenskommelse om hyreshöjningarna för nästa år. Från och med den 1 januari 2024 kommer hyrorna i genomsnitt att öka med 5,2 procent. Specifikt kommer lägenheterna i Karaffen 2-3 att se en mer moderat höjning på 3,15 procent, medan övriga lägenheter får en höjning på 5,8 procent.

(Annonslänk)

I ljuset av de senaste ekonomiska utmaningarna, inklusive hög inflation och stigande levnadskostnader, har förhandlingarna varit fokuserade på att balansera bolagets behov med hyresgästernas ekonomiska kapacitet. Ursprungligen yrkade AB Nykvarnsbostäder på en 12,5 procentig ökning, men detta justerades nedåt för att möta de tuffa ekonomiska tiderna.

– Trots att vårt faktiska behov av en hyresjustering var högre, har vi valt att mildra våra krav för att underlätta för våra hyresgäster under dessa ekonomiskt ansträngda tider, säger Fredrik Rönnlycke Westermark, tillförordnad VD för AB Nykvarnsbostäder, i ett pressmeddelande.

– Vi har även arbetat för att så långt det är möjligt minska våra egna kostnader, men utan att det går ut över kvaliteten på våra bostäder.

Hyresförhandlingarna är en årlig process där ökande driftskostnader för fastighetsskötsel som el, vatten och avfallshantering spelar en stor roll. Den avtalade hyreshöjningen tar sikte på att fortsatt erbjuda attraktiva bostäder och en hållbar fastighetsförvaltning, även om det innebär en retroaktiv justering av hyrorna från och med årsskiftet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:58

Tidigare misstänkt för mord får stor JK-ersättning

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En ung man från Södertälje, som tidigare var misstänkt för inblandning i mordet på en 30-åring i Flemingsberg, får stor ersättning för tiden som frihetsberövad.

(Annonslänk)

Den frihetsberövade personen anhölls först i mars 2023, men det frihetsberövandet avslutades i april samma år. Den 11 april 2023 anhölls personen igen för en annan brottsmisstanke, vilket pågick fram till september 2023. För det första frihetsberövandet avböjde JK, Justitiekanslern, att pröva ersättningsansökan, då en frikännande dom ännu inte vunnit laga kraft. För det andra frihetsberövandet beviljades ersättning, eftersom förundersökningen lades ned utan åtal.

Nu har Justitiekanslern beslutat att bevilja skadestånd för personen som varit frihetsberövad från april till september 2023. Ersättningen inkluderar 175 000 kronor för lidande samt 1 845 kronor för ombudskostnader.

Åklagarmyndigheten motsatte sig ersättning, med hänvisning till att personen skulle ha försvårat utredningen. Justitiekanslern fann dock inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och beslutade att ersättning skulle utgå.

Läs även: – Flera dömda för mordet på 30-åring från Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors