Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

DEBATT: Varför begränsar skolcheferna demokratin i Södertälje?

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

”Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas.”, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna insändare har alla ett engagemang i ett politiskt ungdomsförbund. Vi ansvarar för våra lokalföreningar och engagerar oss, i olika utsträckning, på distriktsnivå Distriktet och distriktets föreningar välkomnas återkommande till Storstockholms gymnasieskolor.

Skolkampanjer är vår vanligaste aktivitet och kan vara, om inte första steget in i ett politiskt engagemang, ett utmärkt tillfälle för elever att samhällsorientera sig. Södertäljes ungdomsförbund får dock fortsatt, som uttryckt i Länstidningens reportage från 2022, “kalla handen” av skolcheferna.

”Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.”

Vi har svårt att förstå detta. Argumentet om att det är en fråga om ordningen på skolan och att den riskerar äventyras vid oenigheter ideologiskt eller i enskilda sakfrågor. Vi har under det gångna året kampanjat, på avstånd, utanför Södertäljes gymnasieskolor och kan vittna om att ovanstående argument saknar exempel. De som, i kylan, tagit sin tid att prata med oss har alla varit trevliga. Det kan, kära skolchefer, vara så enkelt som att folk, i en tillräckligt hög utsträckning, faktiskt kan bete sig och respektera det demokratiska samtalet. Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.

Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas. Södertälje behöver bli en stad där fler utövar sin demokratiska rätt. Valåret 2026 kommer elever som för närvarande går på gymnasiet vara röstberättigade. En andel av eleverna kommer även att redan nu i vår kunna rösta i det osynliga valet, EU-valet. Ungdomsförbunden har ett ansvar att möta sina jämnåriga och diskutera, informera, samt uppmuntra politiskt engagemang – kanske till och med erbjuda väg in för de som vill.

Södertälje är den fjärde största kommunen i Stockholms län, men hör sett till antalet kampanjer till bland länets sämsta. Detta är en direkt konsekvens av det förbud som finns mot att arrangera kampanjer på Södertäljes gymnasieskolor. Med skolchefernas nuvarande bemötande omöjliggörs dessa viktiga, demokratiska möten.

Södertäljemajoritetens ungdomsförbund vill, i och med ovanstående, ställa en retorisk fråga. Vill Södertäljes skolchefer bära ansvaret för det tvinande utövandet av demokrati i Södertälje? Om inte vädjar vi er till att tänka om och varmt välkomna politiska ungdomsförbund in på den skola ni ansvarar för.

Idun Fogelqvist
Grön Ungdom Södertälje

Svante Spåman
Ordförande MUF Södertälje

Fredrik Schmiterlöw
Vice ordförande MUF Södertälje

Maria Shamon
SSU Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SENASTE NYTT: 15-åring greps med pistol och bilder på måltavla

pistol Arkivbild

Arkivbild

En pojke på 15 år står åtalad för förberedelse till mord och grovt vapenbrott efter att ha sökt efter en utpekad person i Skärholmen och Södertälje, beväpnad med pistol och med bilder av måltavlan.

I början av januari greps en 15-årig pojke, misstänkt för att ha förberett ett mord i Skärholmen och Södertälje, med en skarp pistol i kaliber 9 mm samt tillhörande ammunition och magasin.

(Annonslänk)

Enligt stämningsansökan hade pojken, utrustad med en skarpladdad pistol i kaliber 9 mm med tillhörande ammunition och magasin samt bilder av en utpekad måltavla, letat efter personen på platser där denne kunde tänkas befinna sig.

Åklagare Axel Christensson vid Södra åklagarkammaren i Stockholm har i samband med åtalet lagt fram bevis, inklusive videoupptagningar som visar pojken i Skärholmen och Södertälje, beslagtagna vapen och ammunition, samt digitala bevis från pojkens mobiltelefon som knyter honom till de planerade handlingarna.

Denna handling ska ha varit del av en pågående konflikt mellan kriminella nätverk i Södertälje, där både den tilltalade och målsäganden kan kopplas till olika fraktioner. Pojken, som greps den 11 januari och har varit häktad sedan den 14 januari, förnekar alla anklagelser om brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2024 17:45
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 00:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors