Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

SBBK manifesterar – vill stärka Södertäljes varumärke

Wikner

Anders Jeansson och Alexander Wikner från SBBK tog täten i fjol i den gemensamma marschen mot Täljehallen. Foto: Shamash Oyal

För andra året i rad, tar Södertälje Basketbollklubb initiativet i att förena staden genom sport och samhällsengagemang. – Genom att manifestera påvisar vi för våra innevånare, politiker och media att vi vill stå upp för Södertälje tillsammans, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

I Södertälje växer sammanhållningen genom idrottens kraft. Med en vision om ett starkare och mer sammanlänkat samhälle, tar Södertälje Basketbollklubb (SBBK) återigen täten för att främja stadens välbefinnande och stolthet.

Projektet ”Stå upp för Södertälje 2033” är inte bara en sportslig händelse utan även en manifestation för ökad samhörighet och aktiv livsstil i staden.

Manifestationen ”Stå upp för Södertälje 2033” lockade storpublik förra året. Foto: Shamash Oyal / SBBK

– Genom att årligen samla idrottsrörelsen tror SBBK att man kan få fram många positiva mediala effekter och flera barn och ungdomar aktiva i våra föreningar i Södertälje. Vi har alla ansvar för våra barns framtid som vi vill bygga tillsammans med dem, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

Södertälje Basketbollklubb har en tydlig ambition: att lyfta fram stadens styrkor och framtidspotential. Detta år samlar de återigen idrottsrörelser, lokala företag och kommunen i ett gemensamt upprop för en trygg och livfull stad. Efter förra årets framgång, där över 100 företag visade sitt stöd, är förväntningarna höga.

Manifestationen, som utgör projektets höjdpunkt, lovar en festlig dag fylld med aktiviteter som kulminerar i en spännande basketmatch. SBBKs herrlag står i centrum för denna basketfest, som inte bara är en sportslig tillställning utan också en symbol för stadens sammanhållning. Målet är att öka engagemanget bland stadens ungdomar och att främja idrott som en källa till hälsa och gemenskap.

Föreningar och deltagare uppmanas att delta iklädda sina klubbdräkter och med flaggor, för att tillsammans marschera till Täljehallen där festen fortsätter. Här erbjuds gratis inträde till matchen, en gest som speglar önskan om att göra idrott tillgänglig för alla.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 11:14
Senast uppdaterad: 6 februari 2024 10:51

Varmaste året på jorden – Så var vädret 2023 i Södertälje

Vinter-sno-sol

Foto: Alexander Isa

2023 blev det varmaste året som uppmätts på jorden, men i Skandinavien var både våren och årsslutet i stället relativt kyliga. Vid mätstationen Södertälje var årsmedeltemperaturen nära normalvärdet för de senaste 30 åren, enligt preliminär observationsdata.

Årsmedeltemperaturen vid Södertälje utanför centrala Södertälje1 – den enda aktiva, SMHI-anslutna mätstationen från vilken det finns medeltemperaturer i Södertälje kommun – var i fjol 7,4 grader, 0,2 grader högre än genomsnittet de senaste 30 åren. Det visar Newsworthys beräkningar, som bygger på delvis preliminär observationsdata från SMHI.

(Annonslänk)

Av fjolårets månader var fem varmare än normalt: januari, februari, maj, juni och september, medan sju var kallare genomsnittet för de senaste 30 åren: mars, april, juli, augusti, oktober, november och december.

2023 bjöd på 20 dagar med topptemperaturer över 25 grader, vilket är ganska normalt, och 38 frostdagar, vilket även det är ganska normalt.

Den allra högsta temperaturen uppmättes vid Södertälje den 29 juni, då kvicksilvret nådde 29,7 grader, kallaste noteringen togs på samma plats den 9 mars: −14,3 grader.

Nederbördsmässigt var 2023 ett blötare år än vanligt vid Södertälje. Totalt föll 741 millimeter nederbörd vid stationen, att jämföra med de senaste 30 årens genomsnitt på 640 millimeter. Månaden med mest nederbörd var juli, med 132 millimeter.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors