Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Idrottsföreningar krävs på återbetalning efter pandemin

SSK

Foto: Daniel Hansson

I efterdyningarna av pandemin konfronteras idrottsklubbar och -bolag i Sverige med återkrav på totalt 89 miljoner kronor i korttidsstöd från staten. I Södertälje finns det flera föreningar som nu står inför dessa återkrav.

Över 500 idrottsföreningar och bolag i Sverige har fått återbetalningskrav från Tillväxtverket på totalt 89 miljoner kronor för mottaget korttidsstöd under pandemin. Korttidspermittering var en central del av regeringens krisstöd under pandemin, där arbetsgivare kunde minska anställdas arbetstid med statligt stöd för att täcka delar av lönekostnaden.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Denna information, som sammanställts av Nyhetsbyrån Siren, har satt igång rättsprocesser om återkrav för flera elitklubbar, med chefsjuristen Madeleine Wagemyr från Arbetsgivaralliansen i spetsen. Bland de drabbade föreningarna finns Örebro Hockey, AIK Fotboll, Färjestads BK och Östersunds FK, där Örebro Hockey står inför det största enskilda återkravet på sju miljoner kronor.

– Många föreningar upplever att de har blivit uthängda för att ha försökt lura systemet, när de i själva verket gjort allt som de har blivit uppmanade att göra. Så det är viktigt att driva detta även ur den synpunkten, säger Madeleine Wagemyr till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje har Södertälje Sportklubb, SSK, den största skulden till staten efter att ha mottagit stöd under pandemin. SSK står inför en återbetalning på 288 615 kronor och Södertälje Simsällskap betala tillbaka 76 959 kronor. Dessa föreningar utgör de med högsta återbetalningssummorna i kommunen.

Tillväxtverket understryker att återkraven främst beror på att föreningarna inte använt hela det utbetalade stödet, och att det inte finns någon anledning att behandla idrottsföreningar annorlunda än andra mottagare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 09:06
Senast uppdaterad: 13 december 2023 22:38

Sista utställningen – ett farväl genom barnens löpsedlar

IMG_9717

Pressbild

Grafikens Hus, som är ett konstmuseum för samtida grafisk konst, lämnar Södertälje kommun vid årsskiftet efter flera års verksamhet. Deras sista utställning i kommunen blir ett farväl genom projektet Barnens Löpsedlar.

I år har sjätteklassarna på Wasaskolan i Södertälje arbetat med temat ”Dröm om en annan värld” och fått i uppgift att fundera på vad de tycker är orättvist i sin vardag och hur en framtida löpsedel skulle kunna se ut när den orättvisan är löst.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Eleverna har tillsammans med Grafikens Hus konstpedagoger sedan tryckt varsin löpsedel med sitt budskap. På löpsedlarna syns visioner om minskad gängkriminalitet, skola för alla och Messi i Södertälje.

Grafikens Hus driver sedan 2016 det återkommande projektet Barnens Löpsedlar, som ger barn och unga möjlighet att uttrycka sin syn på samhället och låter dem ta plats i det offentliga rummet.

Vernissage för utställningen äger rum på Södertälje stadshus imorogn, den 6 december. Därefter tar Grafikens Hus med sig projektet Barnens Löpsedlar på turné när de från och med januari 2024 arbetar vidare mobilt i Stockholm.

Läs även:

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 5 december 2023 09:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors