Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Södertälje-representanter på plats vid historisk invigning

680D5070-E0EE-4BC2-97AF-79E0721BB10F

Foto: S:t Afrems Kyrka/ Creative Commons

Under söndagen invigdes den första nybyggda syrisk-ortodoxa kyrkan i Turkiet på cirka 100 år. På plats fanns representanter från flera församlingar från Södertälje för att närvara under ceremonin.

Den syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Ephrem som invigdes i Istanbul i Turkiet under helgen är den första kristna gudstjänstlokalen som byggts i landet sedan republiken grundades år 1923. När byggets inleddes 2019 lades den allra första grundstenen av Turkiets president, Tayyip Erdogan.

– Vi är en nation som har styrt över den här regionen i nästan ett årtusende – och över Istanbul i 566 år. Genom denna långa historia har vår region alltid varit hjärtat av religiös, etnisk och kulturell mångfald, och viktigast av allt, av mänsklighetens samvete. Jag ser Mor Ephrems syriska kyrka som en ny rikedom för Istanbul, sade Turkiets president Erdogan, vid ett tidigare tillfälle enligt turkiska medier.

Kyrkan i Istanbul invigdes föregående vecka. Foto: S:t Afrems Kyrka

När kyrkan öppnade sina dörrar för allmänheten i en ceremoni förra veckan var Erdogan återigen närvarande.
På plats i Istanbul fanns även representanter från både S:t Afrems Kyrka och från S:t Jacob av Nsibin i Södertälje på plats för att bevittna det historiska ögonblicket.

Tidigare förbud för att bygga nya kyrkor
Omkring 17.000 syrisk-ortodoxa kristna bor idag i Istanbul som tidigare vänt sig till mindre kyrkor. Nybyggen har sedan en lång tid tillbaka vart otillåtet av de turkiska myndigheterna, dock har kristna minoriteten fått tillstånd att renovera kyrkor. Tillståndet att bygga en ny kyrka i Istanbul ses där som en milstolpe för den kristna minoriteten som idag är bosatt i Istanbul.

Den nya kyrkan, som byggt stadsdelen Yesilköy som ligger i den västra delen av Istanbul, har kapacitet att rymma ungefär 700 besökare och inkluderar församlingslokaler samt en underjordisk parkeringsanläggning.

Foto: S:t Afrems Kyrka

Foto: S:t Afrems Kyrka

Mor Ephrems syriska kyrka i stadsdelen Yesilköy. Foto: S:t Afrems Kyrka

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 02:23

MINGELBILDER v.41 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0032-1

Foto: Shamash Oyal


Se även – Mingelbilder V.15

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 06:00
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 21:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors