Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Södertälje en av landets bästa miljökommuner

Rosenberg

Foto: Shamash Oyal

Stort kliv för Södertälje när årets Sveriges miljöbästa kommun presenterades. Förra året hamnade Södertälje på 79:e plats, medan kommunen i år nådde plats 9.

Den 3 oktober lanserades ”Sveriges miljöbästa kommun 2023”-rankingen, en årlig mätning som genomförs av tidningen Aktuell Hållbarhet. På tisdagen presenterades de tio kommuner som utmärkte sig genom att visa högsta nivå av ambition och aktivitet inom miljöområdet. På nionde plats fanns Södertälje kommun som klättrar hela 70 platser.

– Jag känner mig otroligt stolt och glad, det här visar att vi är på rätt väg. Det är ett kvitto på att Södertälje har ett långsiktigt och väl fungerande miljöarbete, säger Alexander Rosenberg (M), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Södertälje kommun.

Syftet med denna ranking är att bedöma kommunernas engagemang och insatser när det gäller miljöfrågor. Rankningen grundas på en utförd enkät där 77 procent av kommunerna svarade på 22 frågor och tre uppföljningsfrågor som omfattade olika aspekter såsom transporter, livsmedel, stadsplanering och koldioxidbudgetar.

– Idag kan vi vara glada över denna topplacering, men vi ska inte tappa fokus på det fortsatta arbetet. Vi har en lång resa framför oss för att nå våra mål, säger Alexander Rosenberg (M).

Resultaten från enkäten kombineras med aktuell data från flera olika externa källor, inklusive information från Vattenmyndigheten, SCB, SKR, Boverket, Miljöfordon Sverige och Avfall Sverige.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 10:14
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 10:14

(L): Företagen upplever att kommunen konkurrerar med dem

Liberalernas gruppledare, Metin Hawsho.

Företagen är grunden till all kommunens verksamhet, utan det privata näringslivet hade det inte funnits några skattemedel att fördela. Det är därför mycket oroväckande att Södertälje fortsätter sjunka i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas lokala företagsklimat. Nu ligger kommunen på plats 241 av 290 i landet.

Tyvärr är inte detta ett brott på en i övrigt uppåtgående trend. Sedan 2014 har Södertälje inte legat över plats 200 på rankingen, 2014 låg kommunen på plats 199. 2019 på plats 208. Förra året på plats 240.

Samtidigt som trenden för företagsklimatet gått nedåt har arbetslösheten i kommunen fortsatt vara långt över snittet i riket och snittet i regionen. Det är inte så konstigt att en kommun med dåligt företagsklimat inte lockar arbetsgivare. Bara 26,5% av kommunens företag tycker att företagsklimatet är bra.

Rankingen bedöms genom flera vägda parametrar. I en av parametrarna ligger Södertälje allra sist i riket på plats 290: otryggheten. Södertäljes företagare uppger i högst utsträckning i landet att deras verksamhet hotas och försvåras av att kommunen är otrygg för företagare.

En skillnad i årets ranking gentemot förra året är att företagarna upplever att kommunen i alldeles för hög grad konkurrerar med dem. I den parametern hamnar Södertälje på plats 281 av 290.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Är majoriteten villiga att vidta några nya åtgärder för att öka tryggheten för näringsidkare i Södertälje kommun, och i så fall vilka?
  1. Vad planerar majoriteten att göra för att kommunen inte ska konkurrera med det privata näringslivet i så hög utsträckning som idag?

Metin Hawsho (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 09:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors