Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors