Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Södertälje ansluter sig till deras digital plattform

FE8C54E9-F789-452D-A2D1-A0F6512D93C5

Foto: Pressbild / Alexander Isa

Cityplay, Sveriges största digitala presentkortssystem inom den lokala handeln, fortsätter att expandera. Nu har både Södertälje och Helsingborg anslutit sig till plattformen som de senaste städerna.

Helsingborg belönades år 2022 med utmärkelsen ”Årets stadskärna” för att ha skapa en livfull stadskärna. Södertälje kandiderar i år till samma titel och förväntningarna är höga inför resultatet som avslöjas i början av juni.

Nu har bägge städerna anslutit sig till Cityplay, som är en digital plattform som samarbetar med centrumföreningar, lokala handlare och nationella återförsäljare för att skapa attraktiva stadsmiljöer.

– Vi är oerhört glada och stolta över att Helsingborg och Södertälje väljer Cityplay. De har båda länge varit bland de högsta på vår önskelista och att de väljer att ansluta sig till oss är ett erkännande av vår verksamhet, säger Björn Bjärbo, VD på Cityplay.

Deras presentkortssystem används av över 1 500 anslutna handlare i mer än 20 städer runt om i landet. Nu blir deras lösning en del av skapandet av en mer dynamisk försäljning i Södertälje.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2023 12:30

Här är livsmedlen som har sjunkit mest i pris

Frukt Ica livsmedel

Bild: Alexander Isa.

Matpriserna sjunker för första gången på 17 månader, enligt SCB:s Konsumentprisindex, KPI.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjönk i april för första gången sedan hösten 2021. Priserna minskade med 1,2 procent i april jämfört med mars i år, enligt SCB:s senaste KPI-rapport. Under den föregående perioden hade priserna stigit med över 25 procent.

– Senaste gången priserna på livsmedel och alkoholfria drycker gick ner var i november 2021. Därefter gick priserna upp med över 25 procent innan det nu kom en vändning nedåt, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Detta markerar en vändpunkt efter 17 månader av kontinuerlig prisökning. Konsumenterna har tidigare fått hantera en betydande påverkan på sina budgetar på grund av den stigande prisutvecklingen.

– De största prisnedgångarna vi ser i april är för grönsaker och frukt, som minskat med 5,4 respektive 3,9 procent sedan i mars. Till exempel har gurkor blivit drygt 31 procent billigare, säger Carl Mårtensson.

Den exakta orsaken till nedgången är ännu inte klar, och det återstår att se om trenden håller i sig eller om det är en tillfällig förändring, rapporterar SCB.

Produkterna som steg respektive minskade mest i pris mellan mars och april 2023. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan mars 2023 (%)Prisförändring sedan april 2022 (%)
Salladskål8,3-2,0
Gul lök5,114,6
Honungsmelon3,510,8
Nötkött2,711,8
Griskött2,610,2
Ägg2,531,1
Päron2,420,4
Färsk lax2,348,7
Wienerbröd2,312,9
Torskfilé2,111,2
[…][…][…]
Sallad-6,5-0,8
Tomater-8,61,5
Gravad/rökt laxfisk-9,434,5
Vindruvor-12,7-1,5
Purjolök-13,791,6
Paprika-13,923,8
Färska bär-14,43,7
Sillkonserver-14,526,1
Blomkål-17,25,6
Gurka-31,3-5,2

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 19 maj 2023 00:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors