Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Behöriga lärare ökar i Södertälje – Högsta på åtta år

skola elever lärare pexels

Bild: Pexels

Lärarbehörigheten i Södertälje kommun har ökat till den högsta nivån på över åtta år, det rapportera Skolverket.

– Det är positivt att behörigheten i Södertälje ökar, men läget i landet är samtidigt allvarligt. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Enligt ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare har analyserat för alla kommuner och län redovisas positivt resultat. I oktober 2022 hade 68 procent av lärarna i grundskolan i Södertälje kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan och den högsta nivån sedan 2014.

Trots att lärarbehörigheten i hela landet ligger på 70,8 procent, något lägre än året innan, går Södertälje emot trenden. Av de sammanlagt 719 heltidstjänsterna i grundskolan i Södertälje kommun hade 489 lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

(Annonslänk)

Lärarbehörigheten i Södertälje är nära genomsnittet jämfört med andra kommuner i landet och rankas som nummer 164 av 290 kommuner. Sveriges Lärare har sammanställt rapporter för alla kommuner i landet, som innehåller en analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun samt en sammanställning över alla skolor. Samtidigt sjunker lärarbehörigheten i minst en procentenhet i elva av 26 kommuner i Stockholms län.

– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Åstrand

– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, avslutar Johanna Jaara Johanna Jaara Åstrand

Läs även – Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2023 22:38

Garabet (KD): Planera för ”Ungdomens hus” i nya Luna

Garabet

Pressbilder: Kristdemokraterna / Telge

Det finns ett behov av mötesplatser för ungdomar i centrala Södertälje. Vi vet av erfarenhet att drogfri fritidssysselsättning för unga upp till 20 år har stor betydelse för att motverka missbruk och kriminalitet.

Kristdemokraterna välkomnar den nya fritidsgården i Bårsta, som ska ersätta den nedlagda i Geneta och den uttjänta i Rösberga. Mitt emellan två stadsdelar byggs Sveriges kanske modernaste anläggning, som genomsyras av nytänkande och med de ungas behov för ögonen. Men något liknande behövs även i stadskärnan.

Nu planeras det nya Luna, som likt Fågel Fenix ska resa sig ur de mögelskadade huskropparna. KD ser gärna att kvarteret präglas av flexibilitet, där byggnaderna har olika funktioner under dygnet. Vi uppskattar trivsamma smågator, en mix av boende och arbete, att åldersstrukturen främjas av insprängda seniorbostäder och att kulturen får möjlighet att blomstra med bibliotek och biograf. Framför allt tilltalas vi av tanken på en ny gymnasieskola, som vi föreslår byter skepnad till ett ungdomens hus på eftermiddagar, kvällar och helger.

Den nya träffpunkten bör ha en tydlig inriktning på skapande verksamhet, alltifrån bild och form, textilslöjd, skrivande och dans till film och IT – gärna tillsammans med föreningar och civilsamhället. Naturligtvis ska det även finnas utrymme för traditionella aktiviteter, som att spela pingis och biljard, göra läxor, fika eller bara hänga med kompisarna.

Vårt förslag om en fritidsgård med ”extra allt” fyller ett eftersatt behov och kan berika stadsdelen. Genom att samlokalisera ett ungdomens hus med en ny gymnasieskola – utbildning på dagtid och fritidsaktiviteter på kvällstid – får vi dessutom både verksamhetsmässiga och ekonomiska vinster.

Tony Garabet (KD). Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Läs även: – Nu är det klart – Lunakvarteret får nytt liv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 12:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors