Bild: Pexels
Fritidskortet är en reform som syftar till att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i idrotts-, kultur-, frilufts- och föreningslivet. Alla unga mellan 8 och 16 år kommer att få ett kort med ett belopp att använda för fritidsaktiviteter inom idrottsrörelsen, friluftsföreningar och andra organisationer.
Barn som lever i socioekonomiskt utsatta hushåll erhåller ett högre belopp på sina kort. Det är viktigt att barn inte slutar med sina fritidsaktiviteter på grund av ekonomiska hinder. Även unga med funktionsnedsättningar uppmärksammas. Satsningen ska främja en jämlik hälsa och motverka fysisk och psykisk ohälsa.
E-hälsomyndigheten har huvudansvaret för att förbereda och införa fritidskortet i början av nästa år. Arbetet sker tillsammans med berörda myndigheter, kommuner och regioner samt civilsamhället. Regeringen har under 2023 avsatt 50 miljoner kronor för förberedelserna och 2024 beräknas över 700 miljoner öronmärkas för reformens genomförande.
De organisationer som genomför aktiviteterna måste ha en långsiktig och seriös verksamhet. Tydliga kriterier tas fram för vilken typ av verksamhet som kortet kan användas till. Verksamheterna ska vara ledarledda och långsiktiga, eftersom syftet med fritidskortet är att främja ungas trygghet och gemenskap i vardagen.
Tony Garabet, Kristdemokraterna. Ledamot, kultur- och fritidsnämnden
Södertäljeprofilen och numera ledamot, kultur- och fritidsnämnden, Tony Garabet.
