Företag i fokus:

Nuri Kino nominerad till den ”Mäktigaste i Debatten”

Nuri-1-1

Foto: Privat

Globalbar Magazine har nominerat journalisten, människorättsaktivisten och grundaren för ADFA Nuri Kino till ”Bistånddebattens mäktigaste”. Nuri och hans kollegor i ADFA har under det senaste året gjort otroliga humanitära insatser i Syrien, Turkiet, Libanon och Ukraina.

När Telgenytt når Nuri på telefon säger han att han tror att ADFA och han har en chans att kamma hem vinsten fast de konkurrerar med Sveriges biståndsminister och andra med tunga positioner i samhållet.

– Konkurrensen är stenhård. Jag menar att till exempel biståndsminister Johan Forssell säkert kommer att få en massa röster från moderater och den före detta ministern Carin Jämtin från socialdemokrater. Vi har dock en stor chans att vinna. Vi har gjort ett nästan obeskrivligt arbete under året som gått, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Det är den digitala tidskriften Globalbar Magazine som utsett Nuri Kino till av de nominerade för ”Biståndsdebattens mäktigaste”. 

I motiveringen kan man läsa att hans kollegor och han under det senaste året har utfört fantastiska insatser. De har bland annat hjälpt tusentals ukrainska flyktingar till Sverige och skickat över 500 ton förnödenheter till Ukraina. ADFA var också så kallade First Responders under jordbävningen i Turkiet och Syrien. De var bland de första på plats för att dela ut filtar, mat och hygienartiklar. 

(Annonslänk)

För att övertyga beslutsfattare att ändra sin biståndspolicy har Nuri det senaste året också skrivit debattartiklar i både svensk och amerikansk media men även talat på internationella konferenser.

Hans arbete har bidragit till att flera resolutioner har antagits av parlament runt om i världen. Innan han grundade ADFA var han en av Europas mest prisbelönta undersökande journalister och har vunnit flera priser för sitt arbete. Han har infiltrerat pedofilnätverk, avslöjat spioner, krigsförbrytare och terrorister. 

ADFA är också en människorättsorganisation och är en ledande aktör i kampen för att stoppa förföljelsen av assyrier/syrianer, armenier, yezidier och andra urbefolkningar i Syrien och Irak. I sin egenskap av hjälporganisation  distribuerar ADFA minst 100 ton mat per år i dessa länder, såväl som i Libanon och Armenien.

Organisationen driver tillsammans med Syriac League (syrianska riksförbundet i Libanon) en vårdmottagning i Beirut där irakiska och syriska flyktingar kan få hjälp, men också libaneser som inte annars har råd med sjukvård. 

I år belönades ADFA med utmärkelsen Google Partner, vilket innebär att Google anser att ADFA är en hjälporganisation som de vill promota. Nuri Kinos arbete har hyllats av megastjärnor som Cher och han har också lockat till sig kända personer i Sverige till sina evenemang.

Nu hyllas han åter för sitt hårda arbete genom åren.

– Jag är självklart mycket glad åt att mina kollegors och mitt arbete blir uppmärksammat och att jag tack vare det åter blivit nominerad till ”Biståndsdebattens mäktigaste”. Denna utmärkelse är alla, de som donerar, volontärerna och andra som bidrar till vårt arbete, oavsett var i världen, säger Kino. 

Här kan du rösta på Nuri Kino

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 april 2023 16:58
Senast uppdaterad: 23 april 2023 09:45

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors