Företag i fokus:

KD: Öronmärk 25 miljoner till trygghetsåtgärder

Anna Syrjänen Foto: Luca Mara.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Kristdemokraterna och den tidigare majoriteten lämnade förra året ifrån sig ett plusresultat på 457,4 miljoner kronor. Det är hela 356 miljoner bättre än budgeterat. Vi föreslår därför att 25 miljoner av överskottet öronmärks för fler trygghetsåtgärder i Södertälje kommun.

Årsredovisningen för 2022 visar bland annat att skolan gick med ett rejält plus. Det är i och för sig positivt att kunna samla i ladorna inför en osäker framtid, men samtidigt är det viktigt att beslutade resurser verkligen används för att möta Södertäljebornas behov inom utbildning, äldreomsorg och socialtjänst.

Av kommunfullmäktiges åtta mål är tre gulflaggade i bokslutet, det vill säga att insatser genomförts, men att man inte nått ända fram. Det gäller ”Resultaten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen”, ”Medborgarna har inflytande” och ”Södertälje kommun minskar sina utsläpp och sin miljöbelastning”.

Förskolans kunskapsområden matematik, naturvetenskap och lek/spel visar sjunkande kunskapsnivåer, medan språkutvecklingen förbättras något. För grundskolan är trenden att det genomsnittliga meritvärdet och behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedande program försämras, utom till yrkesprogrammen. Sammantaget illustrerar detta behovet av det omfattande ”utbildningspaket” i syfte att förbättra resultaten, som KD presenterade i höstens skuggbudget.

(Annonslänk)

I årsredovisningen konstateras attvaldeltagandet sjönk, trots en vällovlig kommunal informationskampanj. Den fristående utvärderingen lyfter fram både lyckade och mindre lyckade åtgärder. En lärdom är att insatser under valåret behöver kompletteras med aktiviteter under hela mandatperioden. Hit hör bland annat medborgardialoger, till exempel om den egna stadsdelens utveckling, och utökade samarbeten med föreningar och samfund.

Södertälje brottas tidvis med höga halter av skadliga partiklar i stadsluften. Kommunen har påbörjat ett arbete som på sikt ska minska kommunens utsläpp och miljöbelastning, där samåkning och elcyklar vid hembesök nämns. Det är i och för sig bra, men räcker inte på långa vägar för att få bukt med partikelproblemen i stadskärnan. Vi vill påskynda arbetet med ombyggnader av ökända vägkorsningar, nya förbifarter, smartare trafikstyrning och -reglering, effektivare sandupptagning samt plantering av gröna barriärer utmed de mest belastade stråken.

Telgekoncernen går back med 28,9 miljoner kronor, vilket är en försämring med 251 miljoner jämfört med förra året. Förklaringen stavas högre räntekostnader och nedskrivningar i stadsnätet och Lunakvarteret. Vi vill här höja ett varningens finger för dyrare investeringar, större upplåning och betungande räntekostnader, som riskerar att urholka det ekonomiska utrymmet för kärnverksamheterna. Bara 74 procent av investeringarna blir verklighet och förseningar leder ofta till ökade kostnader. Det gäller därför att noga följa upp, men även att pröva och ompröva alla investeringsbeslut. Vi menar också att en ny översyn av Telges bolagsstruktur bör aktualiseras. Utred till exempel konsekvenserna av en försäljning av Telge Energi AB, som idag slåss om kunderna på en tuff elmarknad.

KD gick till val på att göra Södertälje tryggare att bo, leva och verka i. Vi föreslår därför, vid sidan av det vällovliga myndighetssamarbetet PAX, att 25 miljoner av det goda resultatet i bokslutet öronmärks för angelägna trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om fler trygghetskameror, bättre belysning av offentliga miljöer, nya mötesplatser i stadsdelarna och ökat underhåll av våra hårt åtgångna gator och cykelbanor.

Kristdemokraterna tar ansvar och har Södertäljebornas bästa för ögonen – även i opposition.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 22 april 2023 01:03

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors