Företag i fokus:

KD: Öronmärk 25 miljoner till trygghetsåtgärder

Anna Syrjänen Foto: Luca Mara.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Kristdemokraterna och den tidigare majoriteten lämnade förra året ifrån sig ett plusresultat på 457,4 miljoner kronor. Det är hela 356 miljoner bättre än budgeterat. Vi föreslår därför att 25 miljoner av överskottet öronmärks för fler trygghetsåtgärder i Södertälje kommun.

Årsredovisningen för 2022 visar bland annat att skolan gick med ett rejält plus. Det är i och för sig positivt att kunna samla i ladorna inför en osäker framtid, men samtidigt är det viktigt att beslutade resurser verkligen används för att möta Södertäljebornas behov inom utbildning, äldreomsorg och socialtjänst.

Av kommunfullmäktiges åtta mål är tre gulflaggade i bokslutet, det vill säga att insatser genomförts, men att man inte nått ända fram. Det gäller ”Resultaten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen”, ”Medborgarna har inflytande” och ”Södertälje kommun minskar sina utsläpp och sin miljöbelastning”.

Förskolans kunskapsområden matematik, naturvetenskap och lek/spel visar sjunkande kunskapsnivåer, medan språkutvecklingen förbättras något. För grundskolan är trenden att det genomsnittliga meritvärdet och behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedande program försämras, utom till yrkesprogrammen. Sammantaget illustrerar detta behovet av det omfattande ”utbildningspaket” i syfte att förbättra resultaten, som KD presenterade i höstens skuggbudget.

(Annonslänk)

I årsredovisningen konstateras attvaldeltagandet sjönk, trots en vällovlig kommunal informationskampanj. Den fristående utvärderingen lyfter fram både lyckade och mindre lyckade åtgärder. En lärdom är att insatser under valåret behöver kompletteras med aktiviteter under hela mandatperioden. Hit hör bland annat medborgardialoger, till exempel om den egna stadsdelens utveckling, och utökade samarbeten med föreningar och samfund.

Södertälje brottas tidvis med höga halter av skadliga partiklar i stadsluften. Kommunen har påbörjat ett arbete som på sikt ska minska kommunens utsläpp och miljöbelastning, där samåkning och elcyklar vid hembesök nämns. Det är i och för sig bra, men räcker inte på långa vägar för att få bukt med partikelproblemen i stadskärnan. Vi vill påskynda arbetet med ombyggnader av ökända vägkorsningar, nya förbifarter, smartare trafikstyrning och -reglering, effektivare sandupptagning samt plantering av gröna barriärer utmed de mest belastade stråken.

Telgekoncernen går back med 28,9 miljoner kronor, vilket är en försämring med 251 miljoner jämfört med förra året. Förklaringen stavas högre räntekostnader och nedskrivningar i stadsnätet och Lunakvarteret. Vi vill här höja ett varningens finger för dyrare investeringar, större upplåning och betungande räntekostnader, som riskerar att urholka det ekonomiska utrymmet för kärnverksamheterna. Bara 74 procent av investeringarna blir verklighet och förseningar leder ofta till ökade kostnader. Det gäller därför att noga följa upp, men även att pröva och ompröva alla investeringsbeslut. Vi menar också att en ny översyn av Telges bolagsstruktur bör aktualiseras. Utred till exempel konsekvenserna av en försäljning av Telge Energi AB, som idag slåss om kunderna på en tuff elmarknad.

KD gick till val på att göra Södertälje tryggare att bo, leva och verka i. Vi föreslår därför, vid sidan av det vällovliga myndighetssamarbetet PAX, att 25 miljoner av det goda resultatet i bokslutet öronmärks för angelägna trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om fler trygghetskameror, bättre belysning av offentliga miljöer, nya mötesplatser i stadsdelarna och ökat underhåll av våra hårt åtgångna gator och cykelbanor.

Kristdemokraterna tar ansvar och har Södertäljebornas bästa för ögonen – även i opposition.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 22 april 2023 01:03

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors