Företag i fokus:

108 år sedan folkmordet Seyfo – Var är monumentet ?

216EEE3A-1BC1-460D-84BC-F637BA6C5983

Seyfo-monumentet i Norrköping. Foto: Privat.

Idag, den 24 april, är det 108 år sedan folkmordet i det ottomanska riket inträffade, det som vi idag känner till som Turkiet. Folkmordet SEYFO har haft en djup påverkan på så många människors liv, inklusive många som bor här i Södertälje, men var är invånarnas monument?

Över 50-60.000 personer med anknytning till folkmordet lever idag i Södertälje och många har drabbats av förluster och traumatiska upplevelser i sin familjs historia.

Både jag och min fru har förfäder som upplevde folkmordet som inträffade för över 100 år sedan. Vi alla, armenier, assyrier, syrianer och kaldéer, är ett folkslag, men det är sorgligt att vi idag inte har ett gemensamt monument som exempelvis i Norrköping. 

Att upprätta ett monument för att hylla och minnas offren för detta folkmord är en viktig symbolisk handling. Det skulle inte bara hedra de som förlorade sina liv, utan också visa solidaritet med de som lever med efterdyningarna av denna tragedi och ett viktigt steg för att främja förståelsen och toleransen.

Som medborgare i Södertälje uppmanar jag kommunen att ta sitt ansvar och se till att detta monument verkligen blir av. Det har varit så många diskussioner, men till skillnad från Norrköping är vår kommun handlingsfattig.

Vi behöver en plats där vi kan samlas för att sörja och behandla våra djupa sår, men också för att hedra minnet av offren.

Vi kan inte bortse från historiens mörka sidor, men vi kan välja att ta lärdom av dem och sträva efter en bättre framtid. Ett monument för att hylla och minnas offren för folkmordet år 1915 är en symbolisk handling som kan hjälpa oss att göra det. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att detta monument blir verklighet i vår stad.

Ättling i Södertälje

Seyfo-monumentet i Norrköping invigdes i september 2021. Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 15:06
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Södertälje på en tredjeplats i nationell klimatranking

Press

Pressbild: Telge.

Telgekoncernen prisas för sina framgångar i att sänka koldioxidutsläpp. Detta enligt nationella benchmarkingjämförelse som presenterades nyligen.

Enligt CERO-analysen har koldioxidutsläpp från pendlings- och tjänsteresor minskat med hela 23 procent per capita under 2022 jämfört med normalläge före pandemin. Telge placerade sig på tredje plats bland de 32 företag och organisationer som ingick i mätningen – inklusive Swedbank, Ericsson och Vattenfall.

En av anledningarna till framgångarna härleds till Telges medarbetare som gått över till mer klimateffektiva sätt att resa på. Bland annat väljer de i högre utsträckning att resa till arbetet med cykel eller kollektivtrafik och att allt som fler pendlar med bil går över till elektriska alternativ.

– Hållbarhet är en prioriterad och strategisk fråga för oss på Telge. Vi har på ett strukturerat sätt arbetat med att skapa förutsättningar för anställda att göra den här förflyttningen. Det är glädjande att se att vårt fokus har givit resultat och det ger oss energi för att fortsätta arbeta mot vårt mål: klimatneutral 2030, säger Maria Richtnér, Hållbarhetschef på Telge i ett pressmeddelande.

CERO-analysen visar att 18 procent av medarbetarna kör elbil eller laddhybrid, vilket är en ökning med 9 procentenheter jämfört med före pandemin. Det totala resandet till, från och under arbetet har också minskat tack vare mer flexibla arbetsrutiner, digitala mötesformer och att medarbetarna tenderar att gradvis flytta närmare arbetsplatsen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2023 22:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors