Företag i fokus:

108 år sedan folkmordet Seyfo – Var är monumentet ?

216EEE3A-1BC1-460D-84BC-F637BA6C5983

Seyfo-monumentet i Norrköping. Foto: Privat.

Idag, den 24 april, är det 108 år sedan folkmordet i det ottomanska riket inträffade, det som vi idag känner till som Turkiet. Folkmordet SEYFO har haft en djup påverkan på så många människors liv, inklusive många som bor här i Södertälje, men var är invånarnas monument?

Över 50-60.000 personer med anknytning till folkmordet lever idag i Södertälje och många har drabbats av förluster och traumatiska upplevelser i sin familjs historia.

Både jag och min fru har förfäder som upplevde folkmordet som inträffade för över 100 år sedan. Vi alla, armenier, assyrier, syrianer och kaldéer, är ett folkslag, men det är sorgligt att vi idag inte har ett gemensamt monument som exempelvis i Norrköping. 

Att upprätta ett monument för att hylla och minnas offren för detta folkmord är en viktig symbolisk handling. Det skulle inte bara hedra de som förlorade sina liv, utan också visa solidaritet med de som lever med efterdyningarna av denna tragedi och ett viktigt steg för att främja förståelsen och toleransen.

Som medborgare i Södertälje uppmanar jag kommunen att ta sitt ansvar och se till att detta monument verkligen blir av. Det har varit så många diskussioner, men till skillnad från Norrköping är vår kommun handlingsfattig.

Vi behöver en plats där vi kan samlas för att sörja och behandla våra djupa sår, men också för att hedra minnet av offren.

Vi kan inte bortse från historiens mörka sidor, men vi kan välja att ta lärdom av dem och sträva efter en bättre framtid. Ett monument för att hylla och minnas offren för folkmordet år 1915 är en symbolisk handling som kan hjälpa oss att göra det. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att detta monument blir verklighet i vår stad.

Ättling i Södertälje

Seyfo-monumentet i Norrköping invigdes i september 2021. Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 15:06
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors