Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors