Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

Länsstyrelsen ger tummen upp för att skjuta dovhjortar

nature-animal-wildlife-deer-horn-stag-32858-pxhere.com_

Foto: Pexels

Länsstyrelsen har meddelat beslut om tillstånd för skyddsjakt på dovhjortar i Södertälje kommun. Syftet är att förhindra grödskador på fastigheter där dovhjortar orsakar betydande skador.

Ett beslut har fattats av Länsstyrelsen i Stockholms län som tillåter skyddsjakt på totalt 25 dovhjortar, inklusive högst tre handjur, för att bekämpa skador på grödor. Skyddsjakten gäller specifika fastigheter i Enhörna och kommer att vara i kraft till och med 31 mars 2024.

Denna åtgärd är ett svar på de betydande skador som dovhjortar har orsakat på lokala grödor, och anses nödvändig för att skydda lantbruksverksamheten i området. Markägare och jakträttsinnehavare har tidigare försökt förebygga skador med olika metoder, men trots ökat jakttryck under allmänjakttid och andra åtgärder fortsätter stammen att öka.

Skyddsjakten i Enhörna är tillåten under tider då jakt normalt inte är tillåten och kommer att regleras strikt. Bland annat får jakten endast ske med jakträttsinnehavarens tillstånd, och det är begränsat till två jakttillfällen per dag på varje fastighet. Dessutom får jakten endast inriktas på dovhjortar som uppträder i grupp om minst fem individer på fält med gröda.

För att säkerställa en balanserad förvaltning av dovhjortsstammen och skydda grödor har Länsstyrelsen fastställt specifika villkor för skyddsjakten. De sökande har rapporteringsskyldighet och måste tillhandahålla detaljerad information om jakten, inklusive antal fällda djur och påverkan på dovhjortsstammen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 09:30
Senast uppdaterad: 31 december 2023 09:01

Så mycket dyrare blir det att besöka läkare efter årsskiftet

Lakare

Foto: Pexels

Med start från den 1 januari kommer invånare att mötas av höjda avgifter inom både sjukvården och kollektivtrafiken, enligt en rapport från tidningen Mitt.

I takt med det nya året kommer inte bara SL-taxan att höjas; även avgifter inom sjukvården kommer att se en ökning. Den enhetstaxa på 250 kronor som introducerades 2022 för besök på vårdcentraler, hos specialister eller närakut kommer nu att splittras och höjas.

För besök inom primär- och specialistvård justeras avgiften upp till 275 kronor, medan ett besök på närakuten kommer att kosta 375 kronor. Avgiften för att besöka akutsjukhusens mottagningar förblir oförändrad på 400 kronor.

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

Högkostnadsskyddet, som är avsett att begränsa kostnaderna för personer inom öppen vård, kommer att höjas med 100 kronor till 1 400 kronor. Priset för receptbelagda läkemedel kommer att öka från 2 600 kronor till 2850 kronor.

För de som behöver inläggning på sjukhus, kommer avgiften att öka med tio kronor, vilket resulterar i en kostnad på 130 kronor per vårddag. Trots dessa ökningar, kommer vissa tjänster att förbli kostnadsfria eller se minskade avgifter. Bland annat blir vaccination mot kikhosta gratis för gravida från den 1 mars.

Vård fortsätter att vara kostnadsfri för alla under 18 år, med undantag för akutbesök som kostar 120 kronor. Även personer över 85 år kommer att fortsätta att erhålla gratis vård, men kommer att debiteras 130 kronor per dag för sjukhusvistelser.

Högkostnadsskyddet fungerar så att när en persons vårdavgifter når 1 400 kronor inom en tolvmånadersperiod, erhålls ett frikort som gäller i ett år från det första registrerade vårdbesöket. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel reduceras stegvis tills taket på 2 600 kronor nås, varefter patienten erhåller ett frikort för resten av perioden. Dessa förändringar är en del av en bredare anpassning av avgiftsstrukturen inom sjukvården och kollektivtrafiken.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 16:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors