Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

Mordrättegången mot 13 personer är avslutad

IMG_7255

Efter mordet på 41-åringen i Ronna, tog de misstänka personer in på hotell i Täby där de fångades av hotells övervakningskameror. Foton: Ur polisens förundersökning.

Rättegången mot 13 åtalade för mordet på en 41-åring i Ronna har avslutats. Nyckelbevis inkluderar de misstänktas rörelser, chatkonversationer och det misstänkta vapnet som hittades i ett garage.

Totalt står 13 personer åtalade för inblandning i mordet på en oskyldig 41-årig man i Ronna förra året. Den huvudmisstänkte skytten, en 17-åring som misstänks vara äldre än vad han uppger, tros ha varit skytten när 41-åringen sköts till döds på Enhörnaleden den 1 oktober 2022.

De tolv andra personerna har åtalats för att på olika sätt ha hjälpt till före eller efter mordet, eller för att de underlåtit att informera polisen om planerna. Enligt åklagaren tros mordet på Enhörnaleden vara en hämndaktion för mordet på en 19-åring vid Rösbergas Fritidsgård dagen innan. Men gärningsmannen på elsparkcykeln tros ha skjutit en oskyldig 41-årig man, som inte hade några kriminella kopplingar.

Mördaren fångades på bild på elsparkcykel i riktning mot Lina Hage, strax efter dödsskjutningen. Foto: polisen

Polisens förundersökning avslöjar detaljer, inklusive de misstänktas rörelser och chatkonversationer. Efter händelsen lämnade flera medlemmar av Saltskogfalangen Södertälje och tog in på Scandic Hotel i Täby, under misstankar om att de hade haft ett möte i Stockholm innan de anlände.

Under den stora utredningen efter mordet kunde polisen lokalisera ett garage i Lina Hage. Vid en genomsökning hittades en påse med bland annat en ansiktsmask, kläder, handskar och det misstänkta mordvapnet. Dessutom hittades elsparkcykeln som användes under mordkvällen.

Försvararna ifrågasätter dock polisens bevismaterial och menar att det inte går att fastställa vem som sköt natten då 41-åringen sköts till döds.

– Problemet är att det är över ett 50-tal olika människor som ingår i det som polisen har beskrivit som en särskild falang. Det finns ett 15-tal olika DNA-träffar på de här olika klädesplaggen. Så det går inte att avgöra vem som har avsatt vilken DNA-profil vid vilket tillfälle. Dessutom är det inte ens klarlagt i målet att de här kläderna har använts vid mordet, säger försvarsadvokaten Jonas Granfelt till SVT.

Läs även: Mordfallet i Ronna – ”Ska inte vila förrän alla är döda”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 03:26

NY STATISTIK: Trångboddheten ökar bland barn i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Foto: Alexander Isa

Nästan fyra av tio barn i flerbostadshus i Södertälje kommun lever i trångboddhet. Det visar ny statistik från SCB som visar att andelen trångbodda barn i kommunen ökar.

Trångboddhet innebär att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. I Södertälje kommun är totalt 13 300 personer trångbodda, vilket motsvarar 23,5 procent av invånarna i flerbostadshus. Den siffran är ungefär densamma som för tio år sedan, men bland barn ser det annorlunda ut.

– I Södertälje kommun var 39 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 36 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda. I Södertälje kommun är 17 procent av de svenskfödda trångbodda, medan hela 41 procent av de som är födda i Afrika lever trångbott.

Situationen i Södertälje följer den nationella trenden, där allt fler barn tvingas bo trångt. Utvecklingen går däremot åt olika håll i olika kommuner.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors