Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

Hon lyfter fram kvinnor från forntiden i ny onlineserie

IMG_9884

Foto: Alexander Isa

Organisationen Kvinnovation, med grundaren Marie Samre i spetsen, lanserar onlineserien ”Herstory: Mesopotamia”. Syftet är att belysa historiska kvinnors bidrag i Mesopotamien.

”Herstory: Mesopotamia” är en serie bestående av tolv korta videor som publicerades på Instagram under mars månad och lanserades i samband med Women’s History Month. En onlineserie med korta klipp om viktiga kvinnor ur historien, och deras bidrag till den första civilisationen. 

– Vi ville bidra till Womens History Month, och det var så idén till Herstory: Mesopotamien kom till, säger Marie Samre till Telgenytt.

Serien, som är korta och anpassade för unga vuxna, lyfter fram framstående affärskvinnor, författare, ingenjörer samt drottningar och mytologiska gudinnor från Mesopotamien – en region vars kvinnor historiskt sett sällan fått det erkännande de förtjänar.

Grundaren av organisationen Kvinnovation, Marie Samre
Foto: Alexander Isa

Initiativet är en del av Kvinnovations arbete för att främja jämställdhet, särskilt inom teknikbranschen. Organisationen, som grundades av Marie Samre 2019 och belönades med Södertälje kommuns jämställdhetspris 2022, siktar på att belysa historiska gestalter som ofta förbises i svensk utbildning. Genom att visa dessa kvinnor hoppas Kvinnovation ge unga tjejer i Södertälje – många med rötter i just Mesopotamien – förebilder att identifiera sig med och inspireras av.

– När jag gjorde research så blev jag väldigt förvånad över hur många fantastiska kvinnor det fanns, och undrade varför dessa kvinnor inte fanns i skolans historieböcker. Vi pratar bland annat om värdens första författare, ingenjör och muséumarrangör. Samtliga är kvinnor från Mesopotamien.

Hur har mottagandet varit och kan ni tänka er serien i en större skala, exempelvis i en långfilm?

– Vi har fått en väldigt fin mottagning med handskrivna brev, och kommentarer online om att man vill se serien i ett längre format. Vissa vill se en riktig dokumentär baserad på dessa kvinnor och det är vi också öppna för att göra. Ja, vi kan tänka oss att göra serien i längre format, samt att göra en ljudversion som man kan lyssna på. 

För de nyfikna, var kan man titta på serien?

– För de nyfikna att lära sig mer om dessa kvinnor så kan man se serien på Kvinnovations instagram kanal @kvinnovation.se

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 17:35
Senast uppdaterad: 20 april 2024 18:08

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors