Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors