Företag i fokus:

KD: Utbilda personalen om våld i nära relationer bland äldre

Hemtjänst äldre gammal

Foto: Pexels

Våld i nära relationer är en angelägen fråga. Ett område som förtjänar mer uppmärksamhet och kunskap är våld mot och mellan äldre.

En undersköterska i Visby sammanfattade problematiken så här: ”Vi inom hemtjänsten såg saker som skedde i hemmen och som vi kände inte var rätt. Det kunde till exempel handla om hur vi upplevde relationen mellan par eller att vi såg blåmärken. Men vi visste aldrig vad vi skulle göra. Vi stod handfallna.”

På Gotland har man sedan tio år jobbat strukturerat med de här frågorna och en särskild arbetsplan – FREDA – har tagits fram. Den syftar till att ge de anställda i hemtjänsten kunskap och verktyg för hur man ska agera om man misstänker att någon brukare utsätts för våld. Arbetet har fått stöd av Socialstyrelsen och inspirerat flera andra kommuner.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Det finns förmodligen ett behov av att också Södertälje kommun ökar ambitionen för att höja kompetensen hos personal inom äldreomsorgens olika verksamheter. Vi behöver med säkerhet en genomtänkt intern struktur för att förbättra stödet till våldsutsatta äldre.

Här är det också värt att påminna om att våldet kan finnas i flera former och se olika ut. Oftast tänker vi nog på kvinnan som offer och mannen som förövare. Men våldet kan även ta sig motsatt uttryck, där mannen är ett offer, något som Akillesjourerna lyft fram. Våldet kan förstås också förgifta en samkönad relation. Det råder fortfarande stereotypa föreställningar, som ofta bygger på bristande kunskap.

Kristdemokraterna i Södertälje vill därför att äldreomsorgsnämnden tar fram en utbildningsplan just för att höja kompetensen hos vår engagerade personal i frågor som rör våld i nära relationer bland äldre.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna.
gruppledare kommunfullmäktige.

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors