Företag i fokus:

Livsfarliga gaser spreds i bostad när barn låg och sov

8F7A02D0-972C-40E8-889E-A996CDFBD84C

Foto: Privat.

En elsparkcykel i familjen Varlis hem orsakade en dramatisk händelse när den plötsligt exploderade och utsöndrade osynliga och livsfarliga gaser. Nu vill de varna andra föräldrar om riskerna med exploderande litiumjonbatterier och uppmanar till försiktighet vid laddning av elprylar – särskilt under kvälls- och nattetid.

Marinos Varli, åtta år gammal, var ivrig över att äntligen kunna köra sin elsparkcykel igen efter vintern. Men vid laddning uppstod en livsfarlig situation.

Det var under tisdagskvällen som elsparkcykeln stod på laddning i hallen precis bredvid ytterdörren, med köket i anslutning. Storebrodern Cristiano, 15 år, befann sig i köket bara några meter från sparkcykeln när han åt sin kvällsmat efter fotbollsträningen samtidigt som hans småsyskon sov på övervåningen och föräldrarna befann sig i vardagsrummet.

Helt plötsligt inträffade en hög explosion och familjens 15-åring kunde samtidigt se hur sparkcykeln blixtrade till och började spruta massvis med rök när han vände på blicken. Ytterligare två höga smällar följde varpå föräldrarna varnades högljutt. När de rusade in i hallen möttes de av en brinnande elsparkcykel och en tjock, illaluktande rök.

Familjens elsparkcyckel. Bild: Privat

Eftersom sparkcykeln stod precis vid ytterdörren och blockerade utgången vågade ingen närma sig den – oroliga för att elden skulle sprida sig. Innan föräldrarna hann tänka klart agerade 15-åringen Christiano blixtsnabbt. Han sprang ut på grannarnas altan i bara t-shirt och shorts, gick runt till radhusets framsida och låste upp dörren utifrån. När detta var gjort tog fadern tag i elsparkcykeln och slängde ut den.

Kvar efter den brinnande elsparkcykeln återstod en svart fläck på golvet och en illande doft som spred sig i familjens radhus.

– Både ytterdörr, balkong och alla fönster öppnades för att vädra, men lukten blev ännu starkare och det blev outhärdligt. När lukten nådde barnens sovrum som låg och sov på övervåningen bestämde vi oss för att ringa 114 14 för att fråga om råd, säger mamman Stephanie Varli till Telgenytt som förklarade tydligt att det inte brann längre.

Men faran var långt ifrån över.

Platsen i hallen där elsparkcykeln exploderade. Bild: Privat

– Larmcentralen bad oss omedelbart att lämna bostaden och tillkallade snabbt ambulans och brandkåren. Vi var helt omedvetna om faran om som följer med batterier som exploderar. Det här måste allmänheten veta om säger mamman Stephanie Varli till Telgenytt.

När räddningstjänsten och ambulanspersonalen anlände agerade de omedelbart och eskorterade familjen till en säkrare plats där deras hälsotillstånd undersöktes och de försetts med syrgasmasker.

Efter incidenten fördes hela familjen till Huddinge sjukhuset där de genomgick hälsokontroller och blev utskrivna tidigt på onsdagsmorgonen klockan 05:00, drygt sju timmar efter incidenten. Tyvärr var det inte möjligt för dem att återvända tillbaka till sitt hem på grund av de farliga gaserna som frigjordes.

Bostaden har därför avspärrats och kommer att behöva saneras och för tillfället bor familjen hos anhöriga och väntar på klartecken för att kunna återvända. Nu vill familjen sprida medvetenhet om de faror som följer med batterier som exploderar.

– Batterier i elsparkcyklar, telefoner, och andra elektroniska enheter kan bli farliga om de exploderar. Vi var fullständigt ovetande om riskerna och de gaser som avges vid batteriexplosioner. Det är av största vikt att sprida denna information till allmänheten så att de kan vara medvetna om dessa faror, avslutar Stephanie Varli.

Enligt Varli har bolaget som ursprungligen sålde elsparkcyklen försatts i konkurs, men märket (Denver) säljs fortfarande av andra leverantörer.

Familjens 15-åring, Christiano Varli, vårdades av ambulanspersonal. Bild: Privat.

Läs även: – Faran med elsparkcyklar – Det här behöver du veta

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2023 15:15
Senast uppdaterad: 8 maj 2023 08:43

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors