Företag i fokus:

DEBATT: Det är dags att byta ut kronan mot euron

Euro

Bild: Alexander Isa

Idag på Europadagen den 9:e maj firar vi unionen som bidragit till fred och frihet i Europa. Sverige har varken ekonomiskt eller politiskt råd att fortsätta stå utanför valutasamarbetet. Liberalerna tror på värdet av ett starkt och enat EU. Ensam är inte stark. Sverige behöver delta fullt ut i europasamarbetet och säga ja till euron. 

EU:s föregångare, kol- och stålunionen grundades ur andra världskrigets ruiner och tron på att handel och samarbete skulle förhindra nya krig i Europa. Samarbetet har fört Europas länder närmare varandra. Idag kan EU:s medborgare bo, arbeta och studera var de vill i EU och den inre marknaden har gjort medlemsländerna friare och rikare än någonsin tidigare.

”Vårt vassaste vapen mot Putin”

Nu är det åter krig i Europa och enigheten inom EU är avgörande faktor för att bekämpa det ryska anfallskriget och hjälpa Ukraina vinna kriget. Ensamma skulle EU:s länder aldrig kunna bidra med det ekonomiska, humanitära eller militära stöd Ukraina behöver. Enigheten och sammanhållningen är vårt vassaste vapen mot Putin. 

En hörnsten i det europeiska samarbetet är den gemensamma valutan, euron. En stark gemensam valuta bidrar till att främja sammanhållningen inom unionen. Ett svenskt medlemskap i euron skulle gynna både Sverige och europasamarbetet och ytterligare stärka EU:s inflytande i världen. 

(Annonslänk)

Att införa euron skulle också göra Sverige rikare. De senaste tio åren har den svenska kronan stadigt förlorat i värde gentemot euron. Mindre valutor är mer sårbara. I en orolig omvärld försvagas den svenska kronan vilket driver upp priserna på allt vi behöver. Hushåll som redan vänder på varje krona får ännu mindre kvar i plånboken och tuffare att handla mat och betala månadens räkningar för att Sverige står utanför valutasamarbetet. 

Förutom de ekonomiska skälen så är svenskt deltagande i eurosamarbetet en fråga om makt. Utanför euron gör Sverige sig mindre inflytelserikt i EU-samarbetet. Vi placerar oss själva på avbytarbänken medan medlemsländerna i euron fattar avgörande beslut om EU:s ekonomiska framtid. 

”Nu måste Sverige ta nästa steg ”

Ensam är inte stark och precis som i frågan om Nato bör Sverige följa med vårt grannland Finland, som är med i euron sedan länge. Ska svenska intressen tas tillvara behöver Sverige sitta med vid bordet, precis som Finland. 

20 år har gått sedan Sverige senast tog ställning till euron och sedan dess har både Sverige, Europa och världen förändrats. Sveriges medlemskap i EU har ökat vårt välstånd och gjort Europa starkare. Nu måste Sverige ta nästa steg och delta i EU-samarbetet fullt ut. Det är dags att byta ut kronan mot euron.

Karin Karlsbro, europaparlamentariker (L) 

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje

Metin Hawsho (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors