Företag i fokus:

Flyr efter dödsskjutningen – Nu väcks åtal mot två män

saltskog

Läsarbild

I fjol sköts en 19-årig person till döds och en 16-årig pojke skadades svårt i Saltskog i Södertälje. Nu har åklagaren under tisdagen väckt åtal mot två män för medhjälp till mord och medhjälp till mordförsök den 6 oktober 2022.

– Jag bedömer att dessa brott är en del av en konflikt mellan olika grupper inom den kriminella nätverksmiljön i Södertälje, säger kammaråklagare Mikael Carlsson i ett pressmeddelande.

Nu väcks åtal mot två personer efter dödsskjutningen i Saltskog den 6 oktober 2022. Strax efter 18:00-tiden körde en svart moped in i ett bostadsområde, varpå en av männen på mopeden klev av och avlossade flera skott mot flera personer med vad som misstänks vara ett automatvapen. Två unga män träffades, varav en 19-åring avled omedelbart och en 16-åring fördes med allvarliga skador till sjukhuset.

Enligt ett ögonvittne försökte flera personer undkomma skottlossningen. En person gömde sig bakom ett elskåp innan han kunde fly in genom en av portarna, precis som många andra gjorde.

En vän till den avlidna 19-åringen berättade i förhör att han inte var kriminell utan hade planerat att utbilda sig till civilingenjör. Vissa dagar stannade han inne och pluggade hela dagen, men den aktuella dagen befann han sig på fel plats vid fel tillfälle.

– Han var väldigt skötsam, säger vännen till 19-åringen.

Stort polispådrag efter dödsskjutningen i Saltskog i oktober 2022. Läsarbild

Efter skottlossningen flydde gärningsmännen från platsen, men den svarta mopeden hittades kort därefter på Prästgårdsvägen i Geneta. Strax efter det grep polisen två män med kopplingar till mopeden.

När männen greps i oktober häktades de misstänkta för mord och mordförsök, men rubriceringen ändrades i åtalet som väcktes under tisdagen. Enligt åklagaren hävdas det att de misstänkta männen hanterade flyktfordonet, elsparkcyklar och kläder som användes av gärningsmännen vid skjutningen.

De misstänkta personerna åtalas inte för att ha utfört själva skjutningen i Saltskog, då det framgår av telefonanalysen att en av männen inte befann sig på platsen vid dödsskjutningen. Istället åtalas båda männen för medhjälp till mord och medhjälp till mordförsök genom att äga mopeden.

De misstänkta personerna åtalas inte för att ha utfört själva skjutningen i Saltskog, då det framgår att en av männen, enligt telefonanalys, inte befann sig i Saltskog i samband med dödsskjutningen. Däremot kopplas båda männen till mopeden och åtalas istället för medhjälp till mord och medhjälp till mordförsök.

– Det finns ingen bevisning som pekar mot att de som nu åtalas kört mopeden och utfört gärningen, säger åklagaren Mikael Carlsson till SVT.

Rättegången mot männen inledes den 22 maj och hålls i Attunda tingsrätt.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 maj 2023 03:16
Senast uppdaterad: 10 maj 2023 03:16

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors