Företag i fokus:

DEBATT: Fler i Södertälje måste försörja sig genom eget arbete

Olle

Olle Karstorp. Svenskt näringsliv, regionchef för Stockholm och Gotland. Foto: Stefan Tell/Pressbild

Arbetslösheten i Stockholms län är 6,1 procent enligt Arbetsförmedlingen. I Södertälje är samma siffra 10,6 procent. Det är problematiskt, dels därför att försörjning genom eget arbete är viktigt för individens välmående.

Arbetsplatsen ger individen ett socialt sammanhang och en möjlighet till utveckling. När fler får ett arbete att gå till minskar risken för psykisk ohälsa och utanförskap. Men det är naturligtvis också något som påverkar våra möjligheter att finansiera vår gemensamma välfärd negativt. Och samtidigt rapporterar hela 69 procent av företagen i Stockholms län att de har svårt att hitta personal. 

Problemen på den svenska arbetsmarknaden är dock större än de ser ut vid första anblicken. Antalet arbetslösa inkluderar inte de personer som gett upp och inte längre aktivt söker arbete. Och det räcker att arbeta en timma under en mätvecka för att definieras som sysselsatt. Det finns en stor grupp individer som arbetar sporadiskt, men som inte klarar av att försörja sig på sitt arbete. 

En studie från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner personer i arbetsför ålder, borträknat studenter, har så låga arbetsinkomster att de inte klarar av att försörja sig själva. Mer än hälften har inte kunnat försörja sig själva under något år de senaste sex åren. 

”Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete”

I Stockholm län fanns det, borträknat studenter, 282 868 personer i arbetsför ålder som inte klassificerades som självförsörjande 2021. I Södertälje var nästan var tredje person (30,3 procent) inte självförsörjande, vilket är 8 procentenheter fler än i resten av länet.

Samtidigt klarar företagen inte att rekrytera. I början av maj finns drygt 1570 lediga jobb i Södertäljes närområde (Södertörn, Gnesta, Trosa och Strängnäs) som enbart kräver en kortare utbildning eller introduktion. Utvidgar man sökområdet ytterligare och inkluderar jobb i kommuner i anslutning till pendeltåget finns det över 9000 lediga jobb. Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete. 

Det finns stora värden för samhället att fler blir självförsörjande och kan leva på sin lön. Forskning visar att utanförskap inte bara har en negativ effekt för de vuxna som drabbas, utan även för deras barn. Utanförskap går i arv. 

Nu behövs en lång rad reformer för att se till att fler personer kan försörja sig själva. Regeringen måste gå från ord till handling, och återupprätta arbetslinjen. 

Olle Karstorp. Svenskt Näringsliv, regionchef Stockholm 

Läs även: – Dystra siffror – ”Kommer att bli svårt för många”

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors