Företag i fokus:

DEBATT: Södertälje måste snarast införa språkkrav för anställda inom äldreomsorgen

Hemtjänst Pixabay

Bild: Pixabay

Att kommunen brister i kompetens och kvalité på våra kommunala äldreboenden måste vara den sämst bevarade hemligheten i Södertälje. Länge har kritik från oppositionen om bristande språkkunskaper och undermålig kompetensnivå viftats bort som enbart anekdotiska exempel av majoriteten. 

Därför är det välkommet att få ta del av Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) rapport om hur läget verkligen ligger till, och det är allt annat än rolig läsning. Under perioden 2022 och 2023 granskades Södertäljes kommun och IVO fann flera grava brister i systemet.

Sviktande kompetensnivå för personal som gör medicinska bedömningar och personal som knappt behärskar det svenska språket är bara några av de mycket oroväckande av de belysta bristningspunkterna. Det har kommit till en sådan ödesdiger nivå av undermåliga kunskaper i det svenska språket hos personalen, att enbart en av de intervjuade patienterna berättar att den förstår allt vad personalen säger. 

Vi Sverigedemokrater har länge varnat för att äldrevårdomsorgen i Södertälje sakta men säkert urholkats och nu har vi det svart på vitt. Denna urholkning har lett till sämre kvalité, mindre tillit till samhället och ökad otrygghet för våra äldre och drabbade familjer, vilket inte minst påvisades under Coronakrisen. 

Det ska vara en självklarhet att svenska pensionärer ska få bli förstådda på svenska. Likaså bör det vara en självklarhet att de som jobbar i äldrevården ska behärska det svenska språket. Därför manar vi Sverigedemokrater nu till att det snarast måste införas ett språkkrav i äldreomsorgen. Vi måste våga ställa högre krav på nyanlända samt de som bott här en längre tid utan att ha lärt sig språket. Vi vill starkt markera att det svenska språket måste behärskas om man vill etablera sig på arbetsmarknaden, och inte minst i äldreomsorgen. 

”Vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb”

Det ska dock tilläggas att vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb och sliter dag och natt för våra äldre och de förtjänar all form av beröm för det. Vi vill inte sparka nedåt, utan uppåt. Och därför anser vi att det är kommunen som inte tagit sitt politiska ansvar och garanterat att varje arbetare i äldreomsorgen klarar av det svenska språket. 

Det är hög tid att vi ändrar synen på vad äldrevårdomsorg ska vara. Det ska inte vara ett integrationexperiment för nyanlända, det ska inte vara ett sätt för kommunen att av ren desperation kasta in nyanlända på jobbmarknaden och det ska inte vara en trygghetsåtervändsgränd för våra äldre. Som pensionär ska du kunna vara säker på att du kommer få bästa möjliga vård och bli förstådd, och som barn och barnbarn ska du vara säker på att din mamma eller farfar får den vård som den verkligen förtjänar. 

Som tur jobbar Tidöavtalspartierna med Sverigedemokraterna för att få igenom ett förslag på språkkrav för anställda inom äldrevården. Det är bra, men det kommer ta tid, och vi i Södertälje kommun har inte en sekund att förlora. 

Det är dags att kommunen tar ansvar en gång för alla, och inför språkkrav för anställda i äldreomsorgen. 

För Sverigedemokraterna Södertälje, 

Monica Thorsell, ledamot i äldreomsorgsnämnden 
Andreas Birgersson, oppositionsråd 

Läs även – Allvarlig kritik riktas mot kommunens äldreboenden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2023 10:15
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors