Företag i fokus:

DEBATT: Södertälje måste snarast införa språkkrav för anställda inom äldreomsorgen

Hemtjänst Pixabay

Bild: Pixabay

Att kommunen brister i kompetens och kvalité på våra kommunala äldreboenden måste vara den sämst bevarade hemligheten i Södertälje. Länge har kritik från oppositionen om bristande språkkunskaper och undermålig kompetensnivå viftats bort som enbart anekdotiska exempel av majoriteten. 

Därför är det välkommet att få ta del av Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) rapport om hur läget verkligen ligger till, och det är allt annat än rolig läsning. Under perioden 2022 och 2023 granskades Södertäljes kommun och IVO fann flera grava brister i systemet.

Sviktande kompetensnivå för personal som gör medicinska bedömningar och personal som knappt behärskar det svenska språket är bara några av de mycket oroväckande av de belysta bristningspunkterna. Det har kommit till en sådan ödesdiger nivå av undermåliga kunskaper i det svenska språket hos personalen, att enbart en av de intervjuade patienterna berättar att den förstår allt vad personalen säger. 

Vi Sverigedemokrater har länge varnat för att äldrevårdomsorgen i Södertälje sakta men säkert urholkats och nu har vi det svart på vitt. Denna urholkning har lett till sämre kvalité, mindre tillit till samhället och ökad otrygghet för våra äldre och drabbade familjer, vilket inte minst påvisades under Coronakrisen. 

Det ska vara en självklarhet att svenska pensionärer ska få bli förstådda på svenska. Likaså bör det vara en självklarhet att de som jobbar i äldrevården ska behärska det svenska språket. Därför manar vi Sverigedemokrater nu till att det snarast måste införas ett språkkrav i äldreomsorgen. Vi måste våga ställa högre krav på nyanlända samt de som bott här en längre tid utan att ha lärt sig språket. Vi vill starkt markera att det svenska språket måste behärskas om man vill etablera sig på arbetsmarknaden, och inte minst i äldreomsorgen. 

”Vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb”

Det ska dock tilläggas att vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb och sliter dag och natt för våra äldre och de förtjänar all form av beröm för det. Vi vill inte sparka nedåt, utan uppåt. Och därför anser vi att det är kommunen som inte tagit sitt politiska ansvar och garanterat att varje arbetare i äldreomsorgen klarar av det svenska språket. 

Det är hög tid att vi ändrar synen på vad äldrevårdomsorg ska vara. Det ska inte vara ett integrationexperiment för nyanlända, det ska inte vara ett sätt för kommunen att av ren desperation kasta in nyanlända på jobbmarknaden och det ska inte vara en trygghetsåtervändsgränd för våra äldre. Som pensionär ska du kunna vara säker på att du kommer få bästa möjliga vård och bli förstådd, och som barn och barnbarn ska du vara säker på att din mamma eller farfar får den vård som den verkligen förtjänar. 

Som tur jobbar Tidöavtalspartierna med Sverigedemokraterna för att få igenom ett förslag på språkkrav för anställda inom äldrevården. Det är bra, men det kommer ta tid, och vi i Södertälje kommun har inte en sekund att förlora. 

Det är dags att kommunen tar ansvar en gång för alla, och inför språkkrav för anställda i äldreomsorgen. 

För Sverigedemokraterna Södertälje, 

Monica Thorsell, ledamot i äldreomsorgsnämnden 
Andreas Birgersson, oppositionsråd 

Läs även – Allvarlig kritik riktas mot kommunens äldreboenden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2023 10:15
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors