Företag i fokus:

DEBATT: Södertälje måste snarast införa språkkrav för anställda inom äldreomsorgen

Hemtjänst Pixabay

Bild: Pixabay

Att kommunen brister i kompetens och kvalité på våra kommunala äldreboenden måste vara den sämst bevarade hemligheten i Södertälje. Länge har kritik från oppositionen om bristande språkkunskaper och undermålig kompetensnivå viftats bort som enbart anekdotiska exempel av majoriteten. 

Därför är det välkommet att få ta del av Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) rapport om hur läget verkligen ligger till, och det är allt annat än rolig läsning. Under perioden 2022 och 2023 granskades Södertäljes kommun och IVO fann flera grava brister i systemet.

Sviktande kompetensnivå för personal som gör medicinska bedömningar och personal som knappt behärskar det svenska språket är bara några av de mycket oroväckande av de belysta bristningspunkterna. Det har kommit till en sådan ödesdiger nivå av undermåliga kunskaper i det svenska språket hos personalen, att enbart en av de intervjuade patienterna berättar att den förstår allt vad personalen säger. 

Vi Sverigedemokrater har länge varnat för att äldrevårdomsorgen i Södertälje sakta men säkert urholkats och nu har vi det svart på vitt. Denna urholkning har lett till sämre kvalité, mindre tillit till samhället och ökad otrygghet för våra äldre och drabbade familjer, vilket inte minst påvisades under Coronakrisen. 

Det ska vara en självklarhet att svenska pensionärer ska få bli förstådda på svenska. Likaså bör det vara en självklarhet att de som jobbar i äldrevården ska behärska det svenska språket. Därför manar vi Sverigedemokrater nu till att det snarast måste införas ett språkkrav i äldreomsorgen. Vi måste våga ställa högre krav på nyanlända samt de som bott här en längre tid utan att ha lärt sig språket. Vi vill starkt markera att det svenska språket måste behärskas om man vill etablera sig på arbetsmarknaden, och inte minst i äldreomsorgen. 

”Vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb”

Det ska dock tilläggas att vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb och sliter dag och natt för våra äldre och de förtjänar all form av beröm för det. Vi vill inte sparka nedåt, utan uppåt. Och därför anser vi att det är kommunen som inte tagit sitt politiska ansvar och garanterat att varje arbetare i äldreomsorgen klarar av det svenska språket. 

Det är hög tid att vi ändrar synen på vad äldrevårdomsorg ska vara. Det ska inte vara ett integrationexperiment för nyanlända, det ska inte vara ett sätt för kommunen att av ren desperation kasta in nyanlända på jobbmarknaden och det ska inte vara en trygghetsåtervändsgränd för våra äldre. Som pensionär ska du kunna vara säker på att du kommer få bästa möjliga vård och bli förstådd, och som barn och barnbarn ska du vara säker på att din mamma eller farfar får den vård som den verkligen förtjänar. 

Som tur jobbar Tidöavtalspartierna med Sverigedemokraterna för att få igenom ett förslag på språkkrav för anställda inom äldrevården. Det är bra, men det kommer ta tid, och vi i Södertälje kommun har inte en sekund att förlora. 

Det är dags att kommunen tar ansvar en gång för alla, och inför språkkrav för anställda i äldreomsorgen. 

För Sverigedemokraterna Södertälje, 

Monica Thorsell, ledamot i äldreomsorgsnämnden 
Andreas Birgersson, oppositionsråd 

Läs även – Allvarlig kritik riktas mot kommunens äldreboenden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2023 10:15
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors