Företag i fokus:

DEBATT: Södertälje måste snarast införa språkkrav för anställda inom äldreomsorgen

Hemtjänst Pixabay

Bild: Pixabay

Att kommunen brister i kompetens och kvalité på våra kommunala äldreboenden måste vara den sämst bevarade hemligheten i Södertälje. Länge har kritik från oppositionen om bristande språkkunskaper och undermålig kompetensnivå viftats bort som enbart anekdotiska exempel av majoriteten. 

Därför är det välkommet att få ta del av Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) rapport om hur läget verkligen ligger till, och det är allt annat än rolig läsning. Under perioden 2022 och 2023 granskades Södertäljes kommun och IVO fann flera grava brister i systemet.

Sviktande kompetensnivå för personal som gör medicinska bedömningar och personal som knappt behärskar det svenska språket är bara några av de mycket oroväckande av de belysta bristningspunkterna. Det har kommit till en sådan ödesdiger nivå av undermåliga kunskaper i det svenska språket hos personalen, att enbart en av de intervjuade patienterna berättar att den förstår allt vad personalen säger. 

Vi Sverigedemokrater har länge varnat för att äldrevårdomsorgen i Södertälje sakta men säkert urholkats och nu har vi det svart på vitt. Denna urholkning har lett till sämre kvalité, mindre tillit till samhället och ökad otrygghet för våra äldre och drabbade familjer, vilket inte minst påvisades under Coronakrisen. 

Det ska vara en självklarhet att svenska pensionärer ska få bli förstådda på svenska. Likaså bör det vara en självklarhet att de som jobbar i äldrevården ska behärska det svenska språket. Därför manar vi Sverigedemokrater nu till att det snarast måste införas ett språkkrav i äldreomsorgen. Vi måste våga ställa högre krav på nyanlända samt de som bott här en längre tid utan att ha lärt sig språket. Vi vill starkt markera att det svenska språket måste behärskas om man vill etablera sig på arbetsmarknaden, och inte minst i äldreomsorgen. 

”Vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb”

Det ska dock tilläggas att vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb och sliter dag och natt för våra äldre och de förtjänar all form av beröm för det. Vi vill inte sparka nedåt, utan uppåt. Och därför anser vi att det är kommunen som inte tagit sitt politiska ansvar och garanterat att varje arbetare i äldreomsorgen klarar av det svenska språket. 

Det är hög tid att vi ändrar synen på vad äldrevårdomsorg ska vara. Det ska inte vara ett integrationexperiment för nyanlända, det ska inte vara ett sätt för kommunen att av ren desperation kasta in nyanlända på jobbmarknaden och det ska inte vara en trygghetsåtervändsgränd för våra äldre. Som pensionär ska du kunna vara säker på att du kommer få bästa möjliga vård och bli förstådd, och som barn och barnbarn ska du vara säker på att din mamma eller farfar får den vård som den verkligen förtjänar. 

Som tur jobbar Tidöavtalspartierna med Sverigedemokraterna för att få igenom ett förslag på språkkrav för anställda inom äldrevården. Det är bra, men det kommer ta tid, och vi i Södertälje kommun har inte en sekund att förlora. 

Det är dags att kommunen tar ansvar en gång för alla, och inför språkkrav för anställda i äldreomsorgen. 

För Sverigedemokraterna Södertälje, 

Monica Thorsell, ledamot i äldreomsorgsnämnden 
Andreas Birgersson, oppositionsråd 

Läs även – Allvarlig kritik riktas mot kommunens äldreboenden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2023 10:15
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors