Företag i fokus:

Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott – Dags för politikerna att agera

Jonas

Jonas Leth, Skolidrottsförbundet

I takt med att hushållen och barnfamiljerna får det allt tuffare ekonomiskt riskerar barn att få sina idrottsaktiviteter indragna. Det visar en ny Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Skolidrottsförbundet. För att barn och ungas hälsa och framtidsutsikter inte ska försämras krävs nu att de kommunala politikerna i Södertälje agerar.

Det ekonomiska läget i Sverige försämras allt mer. Inflationen är skyhög och tillväxten avtar. Räntorna fortsätter att stiga, vilket får köpkraften att störtdyka. Allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. 

I det här läget, när föräldrarnas ekonomi försämras, kommer barnen i kläm. Larmrapporterna duggar tätt om barn som kommer hungriga till skolan på måndagar, och lärare vittnar om att många av deras elever går runt med en klump i magen.

Nu visar dessutom en ny Sifo-undersökning, som Skolidrottsförbundet beställt, att många föräldrar överväger att dra ner på sina barns idrottsaktiviteter – eller redan gjort det – på grund av den kärva ekonomin. 

Mer detaljerat så visar undersökningen att nära en av tio av alla föräldrar i Sverige det senaste året aktivt dragit ner på kostnader kopplade till sina barns idrottsaktiviteter. Dessutom har lika många föräldrar det senaste året övervägt att dra ner på kostnader kopplade till barnens idrottsaktiviteter på grund av hushållets ekonomi. 

(Annonslänk)

Ingen vet förstås exakt hur barns rörelse och idrottsutövning kommer påverkas i realiteten. Några barn kanske slutar på en dyr och materialkrävande idrott och börjar med en billigare aktivitet i stället. Men det är osäkert och faktum kvarstår: om det ekonomiska läget över huvud taget får barn att idrotta och röra på sig mindre – som Sifo-undersökningen indikerar – är det mycket alarmerande.

Därför är frågan: Hur tänker politikerna i Södertälje agera? 

Att ekonomin nu är satt i gungning och att föräldrar och vårdnadshavare därför får det tufft är inte något en enskild kommunpolitiker kan lastas för eller åtgärda på egen hand. Men det finns mycket de kan göra, inte minst när det gäller de aktiva Skol-IF (skolidrottsföreningar) som finns i Södertälje. De behöver få det stöd och de medel som behövs för att verka lokalt. Det är av yttersta vikt att ett bra samarbete och en etablerad dialog nu säkerställs med berörda kommunala förvaltningar och de kommunpolitiker som styr i respektive nämnd. 

Det är viktigt att komma ihåg att idrott och rörelse inte behöver kosta skjortan. Skolidrottsförbundets föreningar – som erbjuder nästan gratis idrott i hela landet – är bara ett av många exempel på billig eller gratis rörelse för barn och unga.

Dessutom minskar Skolidrottsförbundet, genom Skol-IF, ungas stillasittande och utanförskap genom att vara där barn redan är. Föräldrar behöver med andra ord inte köra långt för att hämta och lämna sina barn vid aktiviteter som ibland ligger långt från skolan. 

Görs ingenting finns en risk att utvecklingen eskalerar den redan ojämlika barnidrotten.  

Vad som behövs nu är en mobilisering från den lokala politiken, över partigränserna. Alla vet hur viktig rörelse och idrott är för barn och deras framtida hälsa. Låt nu inte det tuffa ekonomiska läget få oss att glömma det. 

Jonas Leth, Generalsekreterare Skolidrottsförbundet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 maj 2023 14:44
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 14:44

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors