Företag i fokus:

Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott – Dags för politikerna att agera

Jonas

Jonas Leth, Skolidrottsförbundet

I takt med att hushållen och barnfamiljerna får det allt tuffare ekonomiskt riskerar barn att få sina idrottsaktiviteter indragna. Det visar en ny Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Skolidrottsförbundet. För att barn och ungas hälsa och framtidsutsikter inte ska försämras krävs nu att de kommunala politikerna i Södertälje agerar.

Det ekonomiska läget i Sverige försämras allt mer. Inflationen är skyhög och tillväxten avtar. Räntorna fortsätter att stiga, vilket får köpkraften att störtdyka. Allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. 

I det här läget, när föräldrarnas ekonomi försämras, kommer barnen i kläm. Larmrapporterna duggar tätt om barn som kommer hungriga till skolan på måndagar, och lärare vittnar om att många av deras elever går runt med en klump i magen.

Nu visar dessutom en ny Sifo-undersökning, som Skolidrottsförbundet beställt, att många föräldrar överväger att dra ner på sina barns idrottsaktiviteter – eller redan gjort det – på grund av den kärva ekonomin. 

Mer detaljerat så visar undersökningen att nära en av tio av alla föräldrar i Sverige det senaste året aktivt dragit ner på kostnader kopplade till sina barns idrottsaktiviteter. Dessutom har lika många föräldrar det senaste året övervägt att dra ner på kostnader kopplade till barnens idrottsaktiviteter på grund av hushållets ekonomi. 

(Annonslänk)

Ingen vet förstås exakt hur barns rörelse och idrottsutövning kommer påverkas i realiteten. Några barn kanske slutar på en dyr och materialkrävande idrott och börjar med en billigare aktivitet i stället. Men det är osäkert och faktum kvarstår: om det ekonomiska läget över huvud taget får barn att idrotta och röra på sig mindre – som Sifo-undersökningen indikerar – är det mycket alarmerande.

Därför är frågan: Hur tänker politikerna i Södertälje agera? 

Att ekonomin nu är satt i gungning och att föräldrar och vårdnadshavare därför får det tufft är inte något en enskild kommunpolitiker kan lastas för eller åtgärda på egen hand. Men det finns mycket de kan göra, inte minst när det gäller de aktiva Skol-IF (skolidrottsföreningar) som finns i Södertälje. De behöver få det stöd och de medel som behövs för att verka lokalt. Det är av yttersta vikt att ett bra samarbete och en etablerad dialog nu säkerställs med berörda kommunala förvaltningar och de kommunpolitiker som styr i respektive nämnd. 

Det är viktigt att komma ihåg att idrott och rörelse inte behöver kosta skjortan. Skolidrottsförbundets föreningar – som erbjuder nästan gratis idrott i hela landet – är bara ett av många exempel på billig eller gratis rörelse för barn och unga.

Dessutom minskar Skolidrottsförbundet, genom Skol-IF, ungas stillasittande och utanförskap genom att vara där barn redan är. Föräldrar behöver med andra ord inte köra långt för att hämta och lämna sina barn vid aktiviteter som ibland ligger långt från skolan. 

Görs ingenting finns en risk att utvecklingen eskalerar den redan ojämlika barnidrotten.  

Vad som behövs nu är en mobilisering från den lokala politiken, över partigränserna. Alla vet hur viktig rörelse och idrott är för barn och deras framtida hälsa. Låt nu inte det tuffa ekonomiska läget få oss att glömma det. 

Jonas Leth, Generalsekreterare Skolidrottsförbundet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 maj 2023 14:44
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 14:44

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors