Företag i fokus:

Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott – Dags för politikerna att agera

Jonas

Jonas Leth, Skolidrottsförbundet

I takt med att hushållen och barnfamiljerna får det allt tuffare ekonomiskt riskerar barn att få sina idrottsaktiviteter indragna. Det visar en ny Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Skolidrottsförbundet. För att barn och ungas hälsa och framtidsutsikter inte ska försämras krävs nu att de kommunala politikerna i Södertälje agerar.

Det ekonomiska läget i Sverige försämras allt mer. Inflationen är skyhög och tillväxten avtar. Räntorna fortsätter att stiga, vilket får köpkraften att störtdyka. Allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. 

I det här läget, när föräldrarnas ekonomi försämras, kommer barnen i kläm. Larmrapporterna duggar tätt om barn som kommer hungriga till skolan på måndagar, och lärare vittnar om att många av deras elever går runt med en klump i magen.

Nu visar dessutom en ny Sifo-undersökning, som Skolidrottsförbundet beställt, att många föräldrar överväger att dra ner på sina barns idrottsaktiviteter – eller redan gjort det – på grund av den kärva ekonomin. 

Mer detaljerat så visar undersökningen att nära en av tio av alla föräldrar i Sverige det senaste året aktivt dragit ner på kostnader kopplade till sina barns idrottsaktiviteter. Dessutom har lika många föräldrar det senaste året övervägt att dra ner på kostnader kopplade till barnens idrottsaktiviteter på grund av hushållets ekonomi. 

(Annonslänk)

Ingen vet förstås exakt hur barns rörelse och idrottsutövning kommer påverkas i realiteten. Några barn kanske slutar på en dyr och materialkrävande idrott och börjar med en billigare aktivitet i stället. Men det är osäkert och faktum kvarstår: om det ekonomiska läget över huvud taget får barn att idrotta och röra på sig mindre – som Sifo-undersökningen indikerar – är det mycket alarmerande.

Därför är frågan: Hur tänker politikerna i Södertälje agera? 

Att ekonomin nu är satt i gungning och att föräldrar och vårdnadshavare därför får det tufft är inte något en enskild kommunpolitiker kan lastas för eller åtgärda på egen hand. Men det finns mycket de kan göra, inte minst när det gäller de aktiva Skol-IF (skolidrottsföreningar) som finns i Södertälje. De behöver få det stöd och de medel som behövs för att verka lokalt. Det är av yttersta vikt att ett bra samarbete och en etablerad dialog nu säkerställs med berörda kommunala förvaltningar och de kommunpolitiker som styr i respektive nämnd. 

Det är viktigt att komma ihåg att idrott och rörelse inte behöver kosta skjortan. Skolidrottsförbundets föreningar – som erbjuder nästan gratis idrott i hela landet – är bara ett av många exempel på billig eller gratis rörelse för barn och unga.

Dessutom minskar Skolidrottsförbundet, genom Skol-IF, ungas stillasittande och utanförskap genom att vara där barn redan är. Föräldrar behöver med andra ord inte köra långt för att hämta och lämna sina barn vid aktiviteter som ibland ligger långt från skolan. 

Görs ingenting finns en risk att utvecklingen eskalerar den redan ojämlika barnidrotten.  

Vad som behövs nu är en mobilisering från den lokala politiken, över partigränserna. Alla vet hur viktig rörelse och idrott är för barn och deras framtida hälsa. Låt nu inte det tuffa ekonomiska läget få oss att glömma det. 

Jonas Leth, Generalsekreterare Skolidrottsförbundet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 maj 2023 14:44
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 14:44

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors