Företag i fokus:

RP: Vänta inte med fritidskortet för Södertäljes ungdomar

Sport Unga Barn

Bild: Pexels

Regeringen ger folkhälsomyndigheten samt ytterligare fyra myndigheter i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag om att införa en digital tjänst med ett fritidskort för barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Detta så att fler får möjligheten att delta i fritidsaktiviteter som annars väljs bort på grund av dålig ekonomi.

Ambitionen är att fritidskortet skall införas under 2024. Södertälje har dock inte råd med att vänta till att detta eventuellt införs 2024 och då endast för ungdomar vars familjer har kontakt med socialtjänsten.

Generalsekreteraren för Skolidrottsförbundet Jonas Leth skriver i Telgenytt: Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott.

Jonas Leth beskriver en situation med högre räntor, dyrare matvaror och att allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm, en SIFO-undersökning som skolidrottsförbundet beställt visar att många föräldrar redan har dragit ned på sina barns idrottsaktiviteter på grund av ekonomin, detta är inte bara socialt utsätta familjer, även vanliga medelinkomstfamiljer drabbas. 

Jonas Leth uppmanar oss lokalpolitiker att ta tag i situationen och hjälpa dessa ungdomar, föreningslivet och idrottsrörelsen. 

Realistpartiet förstår hur viktigt föreningslivet och idrotten är för Södertäljeborna och framförallt för våra ungdomar att få fler bra vuxna förebilder och meningsfull sysselsättning på sin fritid. Vi satsade därför mest av alla partierna på föreningslivet och idrotten i vårt budgetförslag som presenterades hösten 2022 för åren 2023–2024. 

Simon Isso, Lars-Göran Jonsson, Joakim Granberg (RP) skriver att Södertälje inte har råd att vänta på att Regeringen tar beslut i frågan. ”När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm”, skriver Realistpartisterna.

Forskning fastställer att unga som är delaktiga i sport och föreningslivet är mycket mindre benägna att delta i kriminalitet och missbruk, så det är en investering som återbetalar sig mångfalt att satsa på våra unga. 

Realistpartiet vill satsa ytterlige 7, 5 miljoner kronor årligen utöver majoritetens budgetförslag till extra insatser för våra föreningar och idrottsklubbar.
Vi vill prioritera klubbar och föreningar som satsar på aktiva åtgärder som läxhjälp, fadderprogram, nattvandring och andra åtgärder som bidrar till en tryggare tillvaro för våra ungdomar.

Realistpartiets förslag: Utökad fritidspeng upp till 1000 kr per barn som går i grundskolan.

Detta fritidskort ska inte enbart gälla de som behöver försörjningsstöd, alla barn som går i grundskolan ska ha rätt till en fritidspeng. Det finns många familjer som inte lever på försörjningsstöd men ändå har det tufft ekonomiskt och väljer bort kostnader i samband med idrott/aktiviteter för sina barn. Man ska enkelt kunna skicka in uppgifter om sina barn och i vilken förening/aktivitet de vill delta i så skall stödet betalas ut direkt till den berörda föreningen/aktiviteten med barnets uppgifter.

Exakt hur detta skall organiseras överlåter vi till fritidsförvaltningen, men stödet skall öronmärkas årligen. Vi räknar med att det kan bli aktuellt för cirka 5000 barn, med en uppskattad kostnad på 5 miljoner kronor.

Vi förslog åtgärden redan 2022 då vi såg problemet komma innan regeringens förslag lades. Vi ser även att behovet är här och nu och att Södertälje inte kan vänta till en eventuell peng 2024.

Vi uppmanar därför våra politiska kollegor i de andra partierna, och framförallt majoriteten, att vi tillsammans nu finner finansiering för att införa ett lokalt fritidskort redan nu. Södertäljes ungdomar behöver det redan denna sommar! 

Lars-Göran Jonsson (RP)
Joakim Granberg (RP)
Simon Isso (RP) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 20:53

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors