Företag i fokus:

RP: Vänta inte med fritidskortet för Södertäljes ungdomar

Sport Unga Barn

Bild: Pexels

Regeringen ger folkhälsomyndigheten samt ytterligare fyra myndigheter i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag om att införa en digital tjänst med ett fritidskort för barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Detta så att fler får möjligheten att delta i fritidsaktiviteter som annars väljs bort på grund av dålig ekonomi.

Ambitionen är att fritidskortet skall införas under 2024. Södertälje har dock inte råd med att vänta till att detta eventuellt införs 2024 och då endast för ungdomar vars familjer har kontakt med socialtjänsten.

Generalsekreteraren för Skolidrottsförbundet Jonas Leth skriver i Telgenytt: Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott.

Jonas Leth beskriver en situation med högre räntor, dyrare matvaror och att allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm, en SIFO-undersökning som skolidrottsförbundet beställt visar att många föräldrar redan har dragit ned på sina barns idrottsaktiviteter på grund av ekonomin, detta är inte bara socialt utsätta familjer, även vanliga medelinkomstfamiljer drabbas. 

Jonas Leth uppmanar oss lokalpolitiker att ta tag i situationen och hjälpa dessa ungdomar, föreningslivet och idrottsrörelsen. 

Realistpartiet förstår hur viktigt föreningslivet och idrotten är för Södertäljeborna och framförallt för våra ungdomar att få fler bra vuxna förebilder och meningsfull sysselsättning på sin fritid. Vi satsade därför mest av alla partierna på föreningslivet och idrotten i vårt budgetförslag som presenterades hösten 2022 för åren 2023–2024. 

Simon Isso, Lars-Göran Jonsson, Joakim Granberg (RP) skriver att Södertälje inte har råd att vänta på att Regeringen tar beslut i frågan. ”När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm”, skriver Realistpartisterna.

Forskning fastställer att unga som är delaktiga i sport och föreningslivet är mycket mindre benägna att delta i kriminalitet och missbruk, så det är en investering som återbetalar sig mångfalt att satsa på våra unga. 

Realistpartiet vill satsa ytterlige 7, 5 miljoner kronor årligen utöver majoritetens budgetförslag till extra insatser för våra föreningar och idrottsklubbar.
Vi vill prioritera klubbar och föreningar som satsar på aktiva åtgärder som läxhjälp, fadderprogram, nattvandring och andra åtgärder som bidrar till en tryggare tillvaro för våra ungdomar.

Realistpartiets förslag: Utökad fritidspeng upp till 1000 kr per barn som går i grundskolan.

Detta fritidskort ska inte enbart gälla de som behöver försörjningsstöd, alla barn som går i grundskolan ska ha rätt till en fritidspeng. Det finns många familjer som inte lever på försörjningsstöd men ändå har det tufft ekonomiskt och väljer bort kostnader i samband med idrott/aktiviteter för sina barn. Man ska enkelt kunna skicka in uppgifter om sina barn och i vilken förening/aktivitet de vill delta i så skall stödet betalas ut direkt till den berörda föreningen/aktiviteten med barnets uppgifter.

Exakt hur detta skall organiseras överlåter vi till fritidsförvaltningen, men stödet skall öronmärkas årligen. Vi räknar med att det kan bli aktuellt för cirka 5000 barn, med en uppskattad kostnad på 5 miljoner kronor.

Vi förslog åtgärden redan 2022 då vi såg problemet komma innan regeringens förslag lades. Vi ser även att behovet är här och nu och att Södertälje inte kan vänta till en eventuell peng 2024.

Vi uppmanar därför våra politiska kollegor i de andra partierna, och framförallt majoriteten, att vi tillsammans nu finner finansiering för att införa ett lokalt fritidskort redan nu. Södertäljes ungdomar behöver det redan denna sommar! 

Lars-Göran Jonsson (RP)
Joakim Granberg (RP)
Simon Isso (RP) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 20:53

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors