Företag i fokus:

RP: Vänta inte med fritidskortet för Södertäljes ungdomar

Sport Unga Barn

Bild: Pexels

Regeringen ger folkhälsomyndigheten samt ytterligare fyra myndigheter i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag om att införa en digital tjänst med ett fritidskort för barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Detta så att fler får möjligheten att delta i fritidsaktiviteter som annars väljs bort på grund av dålig ekonomi.

Ambitionen är att fritidskortet skall införas under 2024. Södertälje har dock inte råd med att vänta till att detta eventuellt införs 2024 och då endast för ungdomar vars familjer har kontakt med socialtjänsten.

Generalsekreteraren för Skolidrottsförbundet Jonas Leth skriver i Telgenytt: Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott.

Jonas Leth beskriver en situation med högre räntor, dyrare matvaror och att allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm, en SIFO-undersökning som skolidrottsförbundet beställt visar att många föräldrar redan har dragit ned på sina barns idrottsaktiviteter på grund av ekonomin, detta är inte bara socialt utsätta familjer, även vanliga medelinkomstfamiljer drabbas. 

Jonas Leth uppmanar oss lokalpolitiker att ta tag i situationen och hjälpa dessa ungdomar, föreningslivet och idrottsrörelsen. 

Realistpartiet förstår hur viktigt föreningslivet och idrotten är för Södertäljeborna och framförallt för våra ungdomar att få fler bra vuxna förebilder och meningsfull sysselsättning på sin fritid. Vi satsade därför mest av alla partierna på föreningslivet och idrotten i vårt budgetförslag som presenterades hösten 2022 för åren 2023–2024. 

Simon Isso, Lars-Göran Jonsson, Joakim Granberg (RP) skriver att Södertälje inte har råd att vänta på att Regeringen tar beslut i frågan. ”När föräldrarnas ekonomi försämras så kommer barnen i kläm”, skriver Realistpartisterna.

Forskning fastställer att unga som är delaktiga i sport och föreningslivet är mycket mindre benägna att delta i kriminalitet och missbruk, så det är en investering som återbetalar sig mångfalt att satsa på våra unga. 

Realistpartiet vill satsa ytterlige 7, 5 miljoner kronor årligen utöver majoritetens budgetförslag till extra insatser för våra föreningar och idrottsklubbar.
Vi vill prioritera klubbar och föreningar som satsar på aktiva åtgärder som läxhjälp, fadderprogram, nattvandring och andra åtgärder som bidrar till en tryggare tillvaro för våra ungdomar.

Realistpartiets förslag: Utökad fritidspeng upp till 1000 kr per barn som går i grundskolan.

Detta fritidskort ska inte enbart gälla de som behöver försörjningsstöd, alla barn som går i grundskolan ska ha rätt till en fritidspeng. Det finns många familjer som inte lever på försörjningsstöd men ändå har det tufft ekonomiskt och väljer bort kostnader i samband med idrott/aktiviteter för sina barn. Man ska enkelt kunna skicka in uppgifter om sina barn och i vilken förening/aktivitet de vill delta i så skall stödet betalas ut direkt till den berörda föreningen/aktiviteten med barnets uppgifter.

Exakt hur detta skall organiseras överlåter vi till fritidsförvaltningen, men stödet skall öronmärkas årligen. Vi räknar med att det kan bli aktuellt för cirka 5000 barn, med en uppskattad kostnad på 5 miljoner kronor.

Vi förslog åtgärden redan 2022 då vi såg problemet komma innan regeringens förslag lades. Vi ser även att behovet är här och nu och att Södertälje inte kan vänta till en eventuell peng 2024.

Vi uppmanar därför våra politiska kollegor i de andra partierna, och framförallt majoriteten, att vi tillsammans nu finner finansiering för att införa ett lokalt fritidskort redan nu. Södertäljes ungdomar behöver det redan denna sommar! 

Lars-Göran Jonsson (RP)
Joakim Granberg (RP)
Simon Isso (RP) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 20:53

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors