Företag i fokus:

Elins Beyoncé-tatuering blev megaviral – Sågs av miljontals människor

A493E467-9928-455A-9AED-3E114AC7261B

Foto: Privat.

Den 10 maj inledde världsartisten Beyonce sin stora konsertturné ”Renaissance tour” i Stockholm. För Södertäljebon Elin Rantanen, som sett sin fjärde Beyoncé-konsert och köade i över 15 tim, skulle besöket bli oförglömligt efter att hennes Beyoncé-tatuering blev en viral sensation.

– Det här känns helt sjukt! Jag hade verkligen inte förväntat mig att det skulle bli resultatet när fans utanför Friends Arena frågade om de fick ta kort och lägga ut bild på min tatuering, säger Elin Rantanen till Telgenytt.

När ett fanpage, men cirka 240.000 följare, la upp en bild på hennes tatuering small det till. Ordentligt. Hennes Beyoncé-tatuering exploderade på sociala medier och spred sig som en löpeld med över 93 miljoner visningar.

Elin hade tatuerat in tatueringen hos Ink Nation i Södertälje 2018 och tog cirka 24 timmar att sammanställa konstverket. Som en hängiven fan av Beyoncé och även Jay-Z hade deras musik alltid funnits där för henne i både glada och ledsna stunder. Att uttrycka sin tacksamhet på ett speciellt sätt genom en tatuering blev ett naturligt val för henne.

– Jag har så länge jag kan minnas varit ett fan av Beyoncé och med tiden Jay-Z också. Jag kände att jag ville uttrycka min tacksamhet på ett speciellt sätt, vilket blev en tatuering, säger hon.

Elin Rantanen längst fram på Beyoncés konsert i Stockholm den 10 maj. Foto: Privat

Under själva konsertdagen spred sig ryktet om hennes tatuering bland alla Beyoncé-fans, och många av dem kom fram för att se den och ta bilder. Beröm och komplimanger haglade från alla håll, det var till och med personer från länder som Brasilien, Australien och USA som fotade och lovade att berätta om ”the Swedish girl with the crazy tattoo” för sina landsmän.

Men en fotograf stack ut från mängden.

– Ett mål och en dröm har alltid varit att visa den för Beyoncé och Jay-Z och jag kan med stolthet säga att jag är ett steg närmare den drömmen. Även Beyoncés egna fotograf tog en bild på den innan konserten, säger Södertäljebon.

Helt plötsligt började Elin få en lavin av följförfrågningar på Instagram utan att förstå varför. Men när en vän berättade att hennes tatuering blev viral kunde hon knappt tro det var sant.

Foto: Privat.

Hur reagerade du när du först fick veta att din tatuering hade blivit viral?

– Jag trodde inte att det var sant. Det var en vän till mig som skickade bild på det till mig. Jag vet att jag var på jobbet och sprang runt och visade alla för att få en bekräftelse att jag inte inbillade mig, säger Elin och skrattar. Jag blev så chockad och så glad, kände att jag fick dela med mig av något jag älskar med resten av världen med fans som förstår min galenhet.

Du tatuerade dig för cirka fem år sen. Har du någonsin övervägt att göra några ändringar?

– Jag gjorde faktiskt en liten ändring några månader efter jag gjorde tatueringen. Jag var inte helt nöjd med Beyoncés näsa men det var inga problem att fixa. Jag var extra petig eftersom det var en så stor tatuering som betyder mycket. 

Vilken betydelse har din tatuering på benet av Beyonce och Jay-Z för dig personligen?

– Den betyder massor! Den påminner mig om att jag alltid ska gå min egna väg och tro på mig själv och utöver det uttrycker den hur mycket Beyoncé och Jay-Z och deras musik har funnits med mig i alla lägen. 

Vad tyckte du om Beyonces konsert i Sverige.

– Det här var faktiskt fjärde konserten jag var på. Senaste tre konserterna har jag köat i över 15 timmar varje gång och det är så värt det varje gång. Beyoncé var över mina förväntningar denna gång, men jag var lite besviken på publiken. De borde ha hypeat lite mer, men Beyoncé och hela upplägget av konserten var helt otrolig. Aldrig sett något liknande, ett minne för livet, avslutar Elin Rantanen.

Elins tatuering av världsstjärnorna Jay-Z och Beyoncé. Foto: Privat.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 maj 2023 19:12
Senast uppdaterad: 21 maj 2023 19:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors