Företag i fokus:

DEBATT: Jämställd utbetalning av försörjningsstöd

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje 

Under 2018 behandlades en motion gällande ett mer jämställt utbetalande av ekonomiskt bistånd inom Södertälje kommun. Dåvarande Social- och omsorgskontoret ville i sitt svar invänta Socialstyrelsens ”Kartläggning av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv” som slutredovisades 1 december 2018 innan arbetet med frågan togs vidare.

I Södertälje kommun är i dag mannen registerledare om inget annat anmäls vid ansökan om ekonomiskt bistånd från Socialnämnden, vilket har stora risker att leda till inlåsningseffekter och beroende av mannen inom en parrelation. Ekonomiskt bistånd är i grunden individuellt även om försörjningsplikten finns inom förhållanden under äktenskapsliknande former, exempelvis samboskap. Södertälje ska enligt Liberalerna vara en kommun som går i bräschen för jämställd myndighetsutövning, motverkandet av hedersförtryck och att ekonomiskt bistånd går till det som biståndet avses. 

Mycket arbete har här gjorts inom bedrägerier, skenskilsmässor och liknande men inom jämställdhetsaspekten mellan kvinnor och män anser Liberalerna att mer behöver göras.

Flertalet kommuner har genom åren gått över till att försörjningsstödet betalas ut i lika delar till mannen och kvinnan i ett förhållande, något som även skett inom barnbidraget och enligt Försäkringskassans statistik lett till ett mer jämställt utbetalande och att färre ansöker om att enbart en förälder ska få hela barnbidraget utbetalt till sig. 

Att upptäcka våld och ekonomiskt beroende av den ena parten i ett förhållande kan vara svårt. Att lita till att kommunen vid enskilda samtal ska upptäcka detta är inte tillräckligt. Kommunen har här i sin verktygslåda möjligheten att på bred front införa en jämställdhetspolitisk åtgärd som minskar våldsutsatthet och förtryck på en bred nivå.

Metin Hawsho – Liberalernas förslag till beslut.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors