Företag i fokus:

Nuri Kino prisas som Årets mäktigaste i biståndsdebatten

Nuri

Bild: GBM / Privat

Priset delas ut av Global Bar Magazine. Nuri som var nominerad för tredje året i rad har tidigare kommit tvåa och fyra. I år vann han. Bland de andra nominerade fanns både biståndsminister Johan Forssell och den tongivande före detta ministern Carin Jämtin som är generaldirektör för SIDA. Nuri fick flest röster, men i slutändan är det en jury som består av medlemmar från både media- och biståndsbranschen som utser vinnaren. 

– Jag är otroligt hedrad, glad och fortfarande överraskad. Det har varit ett nästan obeskrivligt år, säger Nuri Kino som nyligen startat upp en ny sjukvårdsklinik i Libanons huvudstad Beirut, till Telgenytt.

Rösterna vägs samman med vad personen åstadkommit under året, samt med juryns bedömning. Varje del motsvarar en tredjedel av det totala utslaget. Juryn menar att Nuri Kino och ADFA lyckats att både åter imponera med att vara First Responders, alltså först på plats och föra debatt på hög nivå. 

– Långa dagar, ännu längre nätter, mycket ont i magen, rädsla, ilska, sömn på någon säck med ris någon så och då. Ta mod till mig, bita ihop, fortsätta kämpa. Det jag tar med mig mest från året är självklart alla människor så som volontärerna, flyktingarna och alla andra. Alla barn. Så mycket sorg, men också glädje någon gång då och då. Glädje över förmånen att få rädda liv och stolt över att våga ta debatten. Att inte hålla käften om orättvisor och missförhållanden, säger Nuri Kino.

Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina började ADFA insamlingar av kläder och förnödenheter. Nuri åkte till den ukrainska gränsen mot Polen. Han skulle stanna i två dagar. Han kom hem efter nittiotre dagar. ADFA hjälpte tusentals ukrainska mammor och deras barn till Sverige och andra länder. ADFA organiserade och administrerade också transport av förnödenheter från bland annat Sverige till både Ukraina och polska flyktingboenden.

I mars 2022 samlade ADFA kläder för de drabbade i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. 

ADFA hyllas också för sina insatser under jordbävningen i Turkiet och Syrien. Organisationens volontärer var på plats bara timmar efter utbrottet. De delade ut mat och filtar men hjälpte också till med att lokalisera personer som fastnat under rasmassorna. Här hemma i Sverige drog de igång en stor insamling av bland annat kläder som många kyrkor, moskéer och andra frivilligorganisationer bidrog till. 

Global Bar Magazine menar också att få vågar utmana etablissemanget och beslutsfattare så som Nuri gör med sina reportage och debattartiklar i både svensk och amerikansk press. Han kräver och får till en förändring. 

– Jag måste erkänna att jag avrådde Nuri båda gångerna, från att starta verksamhet för ukrainare och sedan för jordbävningsdrabbade. Vi hade redan mycket annat pågående, så som hjälp till flyktingar i behov av akuta operationer i Libanon och matutdelningar i Syrien. Vi skrev också på en djupgående rapport som skulle presenteras för bland annat FN om situationen för kristna irakiska och syriska flyktingar i LIbanon. Allt sådant konsumerar mycket tid. Men Nuri being Nuri sade att vi måste, säger ADFA:s vice ordförande, Amar Sabri, och skjuter till att han självklart är glad och stolt över att Nuri inte lät sig övertalas. 

Tidigare har ADFA hyllats för sina insatser för medmänskligheten, av bland annat megastjärnan Cher. Nuri Kino har dessutom både vunnit Årets förebild och många andra sådana priser. Han är med priser så som Europaparlamentets journalistpris, Guldpalmen på Beverly Hills Film Festival och tre Guldspadar och två Ikaros en av Sveriges mest prisbelönta undersökande journalister. 

Södertäljeprofilen och grundaren till ADFA, Nuri Kino. Här tillsammans med flyktingsbarn Libanon. Bild: Privat.

ADFA bildades 2014 av en grupp assyriska/syrianska ungdomar i Nuri Kinos mammas kök i Södertälje. Bara några dagar efter det första inlägget på sociala medier drog det till sig aktivister från 19 länder. Idag är ADFA en internationellt etablerad människorätts- och biståndsorganisation som bjuds in till världskonferenser och bidrar till förändringar av både internationella och nationella lagar och förordningar.

ADFA bidrog till exempel till att den amerikanske presidenten Biden erkände folkmordet Seyfo från 1915. 

I motiveringen till priset lyder:

Nuri Kino är en sann aktivist som går sin väg utanför etablissemanget och som inte drar sig för att kritisera de som styr Sverige, oavsett vilka partier de tillhör, och som själv ofta skriver och rapporterar kring fel och missförhållanden. A Demand for Action, the organisation han varit med att om att starta, drivs helt med egna medel, utan pengar från biståndsbudgeten. När kriget i Ukraina bröt ut organiserade Nuri och A Demand for Action snabbt egna insatser, något man också gjorde efter jordbävningen i Turkiet. Organisationens volontärer består till i hög grad också av andra generationens svenskar, många med basen i Södertälje.

Nuri Kino, prisad och hyllad av Global Bar Magazine.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 maj 2023 18:23
Senast uppdaterad: 29 maj 2023 18:23

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors